Strålning i miljön Strålning i miljön

Strålning i miljön

Strålning i miljön

Tjernobylolyckans inverkan på djur och ekosystem

Tjernobylolyckans inverkan på djur och ekosystem

Olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl som inträffade år 1986 kontaminerade ojämnt ett tusentals kvadratkilometer stort område med flera olika radioaktiva ämnen, till exempel radioaktiva isotoper av cesium, strontium, americium och plutonium. Människorna och en del av husdjuren evakuerades, men vilda djur och växter som fanns i närområdet utsattes för en stor mängd strålning. Skadliga effekter av strålningen upptäcktes hos flera arter.

Tjernobylolyckan har gett oss möjlighet att undersöka hur joniserande strålning påverkar ekosystem. Dosraten av den yttre strålningen har hållits så pass hög inom den 30 kilometer stora skyddszonen runt olycksreaktorn att det har varit möjligt att undersöka strålningens effekter på vilda djur. Det har gjorts flera undersökningar och i dem har bland annat insekter (bl.a. fjärilar, humlor, gräshoppor, trollsländor), spindlar, fåglar och däggdjur (bl.a. älgar, kronhjortar, vargar, lodjur, vildsvin, fladdermöss) studerats.

Ännu i dag, över 30 år efter olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl, har forskarna inte kunnat uppnå enighet om hur den långvariga exponeringen för strålning har påverkat de vilda djuren. Informationen om strålningens effekter är motstridig. Till exempel ger observationer som gjorts i naturen och de referensvärden som Internationella strålskyddskommittén (ICRP) rekommenderar inget entydigt svar på ovanför vilket gränsvärde strålningen påverkar djuren.

Det är även oklart vilken strålningsnivå som medför betydande konsekvenser på ekosystemet. Osäkerheten kring forskningsresultaten ökar bland annat på grund av att halterna av radioaktiva ämnen fördelat sig ojämnt inom undersökningsområdet och att det finns en variation i spridningen av ämnena som gör det svårt att bedöma den verkliga strålningsdosen för samtliga levande organismer. Undersökningar har ändå gett en fingervisning om att ekosystem kan återhämta sig även från stora störningar och att mångfalden i dem kan återställas. Bland annat återhämtade sig fröproduktionen hos tallarna i Tjernobylområdet redan några år efter olyckan.

På grund av olyckan och den radioaktiva kontamineringen dog bland annat största delen av tallarna i tallskogen som fanns i närheten av kärnkraftverket, tallarnas fröproduktion minskade, antalet marklevande ryggradslösa djur minskade och dödligheten hos små däggdjur ökade. Effekterna var tydliga och stämde överens med vedertagna uppfattningar om stålningens skadeverkningar.

Den döda tallskogen kallas röda skogen. De direkta konsekvenserna av strålningen dödade träden och som en indirekt effekt av det förändrades områdets ljus- och näringsförhållanden. Med tiden började det växa lövskog på området för den röda skogen. I takt med att skogstypen förändrades, förändrades även djurlivet till vad som är kännetecknande för ny skog och arternas mångfald ökade.

De störningar som Tjernobylolyckan orsakade och förändringarna efter den för arterna och i arternas mångfald har inverkat på hur området har fortsatt förändras med tiden. Före olyckan påverkade även människan ekosystemet. När området evakuerades och människornas inverkan försvann, fick olika djurarter helt nya levnadsmöjligheter. Långsiktiga undersökningar av stora däggdjur har visat att det finns arter som blomstrar i området i dag som inte har funnits där tidigare såsom bison och Przewalskis häst.