Strålning i miljön Strålning i miljön
Strålning i miljön

Strålningsläget i Ukraina

Strålningsläget i Ukraina

Kriget i Ukraina påverkar inte strålningsläget i Finland. Inte heller kan någon olycka eller skadegörelse relaterad till radioaktivt material eller kärnkraftverk i Ukraina orsaka en situation där människor i Finland behöver skydda sig mot strålning.  

Ukraina har fyra aktiva kärnkraftverk (Chmelnytskyj, Rivne, Zaporizjzja och Södra Ukraina) med sammanlagt 15 reaktorer. Även om de kärnkraftverk som är i drift i Ukraina skadas allvarligt skulle de allvarliga strålningseffekterna inte nå Finland.   

En olycka eller skadegörelse vid ett kärnkraftverk i Ukraina kan dock lokalt orsaka stora utsläpp om reaktorinneslutningen samtidigt skadas. Radioaktiva ämnen kan kontaminera miljön runt anläggningen och människor i närheten av anläggningen kan insjukna på grund av strålningen och de radioaktiva ämnena. Radioaktiva ämnen skulle dock inte spridas i betydande mängder på ett avstånd längre än 200 kilometer från olycksplatsen.   

Kärnkraftverk är i allmänhet tämligen starka konstruktioner, eftersom de måste stå emot många slags extrema naturfenomen. Kärnkraftverkens mångfaldiga säkerhetssystem kan ta hand om säkerheten även om en del av kraftverket skadas. Kärnkraftverk för civilt bruk är dock inte utformade för att klara militära attacker.   

Förutom direkta attacker mot kärnkraftverken kan attackernas effekter vara indirekta. Till exempel är driften av elnätet, underhållet av anläggningen och personalens förmåga och möjlighet att sköta om anläggningen nödvändiga med tanke på säkerheten. Till exempel skulle en förlamning av det ukrainska elnätet påverka driften och produktionen vid kärnkraftverk. Kärnkraftverken skulle då vara tvungna att fungera med reservkraft under betydligt längre perioder än vid normala störningar.   

STUK har ingen detaljerad information om de ukrainska anläggningarna och deras utformningskriterier och inte heller närmare information om beredskapen vid och skyddet av de ukrainska kärnkraftverken i fall av avsiktlig skada.  

De ukrainska kärnkraftverken liknar i varje fall till sin konstruktion de vattenkylda anläggningarna vid Lovisa kärnkraftverk i Finland. En liknande olycka som Tjernobylolyckan 1986 är inte möjlig. I reaktorerna i Tjernobyl användes grafit som moderator. I och med att grafiten brann steg radioaktiva ämnen högt upp i luften och spreds med luftströmmarna över ett mycket stort område.   

Internationella avtal förutsätter att kärnkraftverk inte anfalls eller skadas med avsikt. I Genèvekonventionernas tilläggsprotokoll för skydd för offren i internationella väpnade konflikter konstateras det att väpnad verksamhet inte får riktas mot dammar, vallar, kärnkraftverk och andra motsvarande anläggningar som orsakar fara om de skadas, även om dessa utgör militära mål. Det är tydligt att man flera gånger har brutit mot denna konvention under kriget i Ukraina, till exempel i Tjernobylområdet och vid Zaporizjzjas kärnkraftverk.

Tjernobyl

I norra Ukraina ligger kärnkraftverket i Tjernobyl där en av de fyra reaktorerna förstördes i en olycka 1986. En skyddskupol har byggts över den förstörda reaktorn. De övriga tre reaktorerna har stängts av för gott och bränslet har avlägsnats från dem. I Tjernobylområdet finns även lager för använt kärnbränsle och annat kärnavfall. Det använda kärnbränslet som förvaras på anläggningsområdet är fortfarande mycket radioaktivt. Kärnbränslet har dock svalnat under en lång tid och i praktiken finns det ingen risk för att radioaktiva ämnen sprids över ett stort område.
 
Anläggningsområdet i Tjernobyl omges av ett skyddsområde med en radie på 30 kilometer där mark och växtlighet fortfarande innehåller radioaktiva ämnen från olyckan. Där har doshastigheten från extern strålning varit fortsatt hög sedan olyckan 1986. De radioaktiva ämnena i jordmånen kan till exempel på grund av rörelse i området hamna i luften och strålningsnivåerna öka tillfälligt. De radioaktiva partiklarna är tunga eftersom damm i området har bundit sig till partiklarna och de kan således inte färdas längre vägar. 

Radioaktiva ämnen annanstans i Ukraina

Radioaktiva ämnen finns också på olika håll i Ukraina till exempel i forskningsinstitut och i lager för radioaktivt avfall som kommer från andra ställen än kärnkraftverk. Dessa lager innehåller huvudsakligen lågaktivt avfall från sjukhus och industrin.

Jodtabletter och deras användning

Myndigheternas permanenta rekommendation är att det för säkerhets skull ska finnas jodtabletter i medicinskåpet hemma med tanke på en eventuell strålningsolycka. Då jod tas vid rätt tidpunkt och som rätt dos skyddar joden sköldkörteln och minskar risken för sköldkörtelcancer. Läget i Ukraina har inte påverkat denna rekommendation och det finns ingen särskild orsak att skaffa jodtabletter just nu.

Framför allt ska jodtabletter inte tas utan anvisning från myndigheterna. Jodtabletter ska aldrig tas för säkerhets skull, eftersom det är viktigt att ta jodtabletten vid rätt tidpunkt. Om tabletten tas för tidigt eller för sent blir den skyddande effekten svagare.

Information om jodtabletter

Mer information

Vanliga frågor

Strålsäkerhetscentralen har fått många frågor som hör samman med läget i Ukraina. På den här sidan har vi sammanställt frågor och svar. Vi kompletterar spalten inom kort.

Läget i Ukraina

Jodtabletter