Radonsaneringsutredningar

1

Undertrycks- och radonmätningar med olika effekter av maskinell frånluftsventilation. Parhus, 2+2 bostäder. Mycket stora undertryck, 3–62 Pa. Undertrycket höjs tydligt när ventilationseffekten ökas. Ersättningsluftventilen i den nedre våningen hade bara en liten effekt.

2

Nytt egnahemshus (EHH), maskinell torkning av bottenbjälklag. Radonhalten var till en början 200 Bq/m³. Huset hade ett kryputrymme som delvis användes som källare. Det fanns brister i ventilationen och tätheten i bottenbjälklaget, vilket ökade radonhalten. Invånaren förbättrade ventilationen i bottenbjälklaget och utförde ytterligare tätningar.

3

Nytt EHH, aktivering av radonrörverket med högtrycksfläkt fungerade inte. Radonhalten var till en början cirka 600 Bq/m³. Invånaren berättade att frånluftsröret kontrollerades med en fiberkamera och tömdes med en sugslang. Överföringsröret hade krökts och ett vattenlås hade bildats. Radonhalten sjönk till en nivå av 150 Bq/m³. Det var nästan omöjligt att borra ett hål i överföringsrörets lägsta punkt. Den slutliga lösningen var fortfarande oavgjord, eftersom problemet kan återkomma nästa vinter.

4

Nytt EHH, väggar av lättgrusblock, aktivering av radonrörverket med högtrycksfläkt fungerade inte. Till en början var radonhalten 1 080 Bq/m³ på den nedre våningen och 620 Bq/m³ på den övre våningen. Högtryckfläkten hade först anslutits till kloakventilationsröret, vilket korrigerades. Dessutom har invånaren utfört tätningar i blockväggen. Invånaren prövade även på en radonsug som anslutits till täckdiket. Den slutliga lösningen var att öka effekten i radonrörverkets högtrycksfläkt och tätningar. Slutligen var radonhalten 700 Bq/m³ på den nedre våningen och 260 Bq/m³ på den övre våningen.

5

Nytt EHH, väggar av lättgrusblock, aktivering av radonrörverket med högtrycksfläkt fungerade inte korrekt. Till en början var resultatet från en burkmätning på två månader 8 000 Bq/m³ (2009). Radonbrunnen som grävts av en entreprenör var misslyckad: den var för låg och fel placerad i en sluttning, och radonhalten sänktes med endast 50 procent. Invånaren hade tätat blockväggen med markkontakt. Som sista lösning har man försökt ansluta radonsugen till täckdiket i den övre sluttningen. Den första vintern anslöts en högtrycksfläkt med effekt på 50 W, den andra vintern (2012–2013) en kanalfläkt med en effekt på 314 W och den tredje vintern 50+70 W sugar från täckdiket och en 50 W högtrycksfläkt i radonrörverket på taket, genom detta försöker man fördela suget på ett så stort område som möjligt. Radonhalt var 410 Bq/m³ den andra vintern 1.12.2012–21.2.2013. Fortsätter våren 2014.

6

Nytt EHH, passivhus (3 vån.). Undertrycksmätning, resultat 6 Pa på alla tre våningar (27.6.2013, utomhustemperatur +25 °C). I det tekniska utrymmet i källaren hade genomföringarna inte tätats, men där fanns en separat frånluftspunkt. Radonhalten var, mätt vid skyddsrörets mynning, ca 9 000 Bq/m³ och mätt med burk från luft var den 300 Bq/m³ (12/2013–1/2014). Läckagen hade ingen större inverkan på bostadsutrymmena, vars radonhalt var 70/30 Bq/m³ (1:a/2:a vån.).

7

Nytt EHH, radonhalt tredubblad mellan 1 och 2 mätning. Den första mätningen utfördes i urvalet 2009, resultatet var 210 Bq/m³ (3–4/2009). Invånaren försökte sänka radonhalten genom att ansluta en vinddriven kanalfläkt i radonrörverkets frånluftsrör. Den andra burkmätningens resultat (11/2012–1/2013) var 600 Bq/m³. Halten hade tredubblats. Kanalfläkten kan ha frusit fast eller till och med igen. Igenfrysningen skulle öka radonhalten med ca 25 %. Den tredje radonmätningen utfördes med en AlphaGuard-radonmonitor: radonhaltens medelvärde 14.2–30.3.2013 var 500 Bq/m³, 1–30.4 330 Bq/m³ och 1.5–10.6 130 Bq/m³. Årstidsvariationen är större än genomsnittet. Detta kan påverkas av att ingångsfläkten i ventilationsapparaten slås av periodvis vid 6 graders eller strängare köld. Invånaren följde upp avbrotten: längd 1 min., och mellanrummet mellan avbrotten var kortare ju strängare kölden var, 1 min. (-20 °C) – 3,5 min. (-8 °C). Under elskåpet hittades en läckande genomföring. Även stängningsprov i radonrörverket 5.5–20.5: en fritt ventilerat radonrörverk sänkte radonhalten i genomsnitt med 20 % (variationsintervall 0–43 %).

8

Radonhalt tredubblades mellan den första och den andra mätningen. Parhusbolag, 18 bostäder. Den första radonmätningen utfördes 1999: största delen av resultaten låg mellan 40 och 200 Bq/m³ (genomsnitt 150 Bq/m³, median 135 Bq/m³). Två bostäder över 400 Bq/m³ vilka redan tidigare sanerades till under 400 Bq/m³.

En andra radonmätning utfördes för att kontrollera halterna 2013: genomsnitt 320 Bq/m³, median 300 Bq/m³, fyra nya bostäder över 400 Bq/m³. Anledningen till den ökade halten har inte ännu fastställts. Den mest sannolika orsaken är att golvens täthet har blivit sämre antingen p.g.a. sprickor i betongplattan eller p.g.a. tätningsmassan i golvet har blivit gammal och skör. Även eventuella ändringar av ventilationen kan vara en bidragande orsak.

9

Undertrycks- och radonmätningar med olika effekter av maskinell frånluftsventilation. Radonhalt cirka 200 Bq/m³, trots att huset har ett bottenbjälklag med ventilation. Stora undertryck, 14–36 Pa. Undertrycket nästan fördubblas när ventilationseffekten ökas från minimum till maximum. Stängning av ersättningsluftventilerna ökade undertrycket med 5–9 Pa.

I bostaden hittades läckande genomföringar i vindfånget under elskåpet och i köket vid avloppsröret. Även genomföringen i bottenbjälklaget i toaletten på den andra våningen är ett potentiellt ställe för läckor. När ventilationseffekten ökas, höjs radonhalten något. När ventilerna stängs höjs radonhalten tydligare: den blir nästan fördubblad. Normalt sjunker radonhalten när ventilationen ökas. Nu höjs dock undertrycket i bostaden då ventilationsapparatens effekt ökas, vilket ökar mängden radonhaltig läckageluft.