

Radon

- STUK.fi
- Aktuellt
- Teman
- Radon
- Radon orsakar lungcancer
- Radonkällor
- Referensvärden och föreskrifter om radon i bostäder
- Radon i Finland
- Radon i nybygge
- Radonsanering
- En radonfri barndom
- Kampanjen Fritt från radon
- Nationell handlingsplan för förebyggande av radonrisker
- UV-strålning, sol och solarium
- Strålning i hälsovården
- Apparater som strålar i hemmet eller kontoret
- Mobiltelefoner och basstationer
- Elöverföring och kraftledningar
- Elöverföring och -distribution
- Kraftledningar orsakar elektriska och magnetiska fält
- Det saknas fullständig säkerhet om hälsoeffekterna av magnetiska fält
- STUK rekommenderar en förnuftig försiktighet
- Beaktande av kraftledningar vid planläggning
- Distributionsledningar och -transformatorer
- Apparater och ledningar i husets elnät
- Användning av strålning inom skönhetsvård
- Lasrar
- Kärnkraftverk
- Nya kärntekniska anläggningar
- Kärnavfall
- Gruvor
- Strålning i miljön
- Livsmedel och dricksvatten
- Strålrisk
- Vad är strålning
- Radon
- STUK övervakar
- Till användare av strålning
- Säkerhet inom strålningsverksamhet
- Principer för strålskydd
- Planering av verksamheten
- Vem ansvarar för användningen av joniserande strålning?
- Säkerhetstillstånd
- Användarorganisation
- Skydd av arbetstagare
- Strålskärmning av utrymmen
- Strålningsalstrade apparater och kvalitetskontroll
- Säkerhetskultur
- Kvalitetssäkring vid användning av strålning inom hälso- och sjukvården
- Kvalitetssäkring vid användning av strålning inom industrin
- Kvalitetsledningsterminologi
- Apparater
- Krav på användningen av strålningsalstrande apparater
- Produktkrav för strålningsalstrande apparater inom hälso- och sjukvården
- Användningsbegränsningar för radioaktiva ämnen i produkter
- Tillsynsmyndigheter för användning av strålning
- Utbildning
- Föreskrifter
- Att börja använda strålning
- Verksamhetstillsyn
- Avvikande händelser
- Utbildning
- Strålningsmätningar
- Nyhetsbrev för användare av strålning
- Säkerhet inom strålningsverksamhet
- STUK övervakar strål- och kärnsäkerhet i Finland
- STUK övervakar miljöns strålsäkerhet
- Kärnsäkerheten
- Verksamhet som medför exponering för naturlig strålning
- Mätningar av strålning från mobiltelefoner
- Skönhetsvård med icke-joniserande strålning
- Till användare av strålning
- Tjänster
- Föreskrifter
- Publikationer
- Offentligt diarium
- Om STUK
- STUKs uppgift är att garantera strål- och kärnsäkerheten i Finland
- STUK:s strategi 2018-2022
- Organisation
- Ekonomi
- Historia
- Delegationer
- Samarbete
- Internationella bedömningar av STUKs verksamhet
- Kontaktuppgifter
- Så här hittar du till STUK
- STUK som arbetsgivare
- STUK på nätet
- Dataskyddet i STUK
- Respons
- Meddelande till registratorskontoret
- Information om webbplatsen
- Radon
- Skydda dig mot solen
- En radonfri barndom
Radonsanering
Syftet med radonsaneringar är en så låg radonhalt som möjligt som kan uppnås med praktiska åtgärder. Före radonsaneringen lönar det sig att utföra en två månader lång mätning av radonhalt under perioden september-maj.
I hus som byggts på 2000-talet har man ofta redan i byggnadsskedet anlagt ett radonrörverk under grundplattan. Om radonhalten i bostadsutrymmet överstiger 200 Bq/m3 aktiveras radonrörverket genom att dra frånluftskanalen genom yttertaket (om detta inte gjorts i byggnadsskedet) och koppla en fläkt, t.ex. en högtrycksfläkt, i frånluftskanalen.
Om det inte finns ett radonrörverk under bottenbjälklaget, kan man sänka radonhalten under plattan med hjälp av en radonsug. En alternativ metod är en radonbrunn som byggs någon meter från husgrunden utanför huset. Brunnen lämpar sig emellertid endast för hus som byggts på grov sand- och grusjord. Dessa är primära metoder om radonhalten överstiger 300 Bq/m3. Om radonhalten är 200–300 Bq/m3 rekommenderar Strålsäkerhetscentralen ändamålsenliga, lätt genomförbara reparationer för att minska radonhalten, t.ex. förbättring av dåligt fungerande ventilation samt tätning av tydliga läckage.
Valet av saneringsmetod påverkas av den uppmätta radonhalten, marken under byggnaden, utfyllnad, husets konstruktioner och ventilationen. Man har uppskattat en genomsnittlig utgift på 2 300 euro per bostad i finländska småhus.
Det lönar sig att säkerställa att radonsaneringen lyckats med hjälp av en mätning på två månader under perioden september-maj.
Saneringsmetoder
Med de effektivaste metoderna för radonsanering eftersträvar man att minska strömningen av radonhaltig luft från jordgrunden till inomhusutrymmen. Detta kan genomföras antingen med radonsug eller radonbrunn. Också tätning av läckagevägar kan vara möjlig. Det är också möjligt att sänka radonhalten genom ventilationstekniska åtgärder. I radonsanering i våningshus används samma metoder som i småhus.
Typisk sänkning av radonhalten genom olika saneringsmetoder.
Saneringsmetod | Sänkning av radonhalt, % |
---|---|
Radonsug | 65–90 |
Radonbrunn | 75–95 |
Ventilation av kryputrymmet | 30–80 |
Bättre ventilation i källaren | 20–60 |
Effektiviserad ventilation | 10–50 |
Ny frånluftsventilation | 10–40 |
Ny till-/frånluftsventilation | 20–50 |
Tätning av läckor, väggar med träkonstruktion | 10–35 |
Tätning av läckor, betongelementväggar | 30–55 |
Tätning av läckor, våningshus | 30–65 |
Hushållsavdrag
Kostnader som orsakas av radonsanering berättigar till hushållsavdrag för arbetets del. Mer information finns i Skatteförvaltningens anvisningar www.vero.fi
Artikelpresentatör Artikelpresentatör
Kontakt
Kontakt
- tfn +358975988555fornamn.efternamn@stuk.fi