Avlägsnande av radioaktiva ämnen från hushållsvatten
Det finns effektiva metoder för att avlägsna radioaktiva ämnen, såsom radon, uran och radium. Om det är fråga om en privat brunn, utreds dock först andra möjligheter till anskaffning av vatten. I vattenverken krävs en metod för avlägsnande som lämpar sig för behandling av stora vattenmängder.
Privata brunnar
Om radonhalten i vattnet är stor eller om vattnet innehåller skadliga mängder övriga radioaktiva ämnen, bör man först utreda om man kan skaffa vattnet på annat sätt. Då är det första alternativet anslutning till det kommunala vattenledningsnätet eller gemensam vattenanskaffning med grannar. Om det inte finns något annat alternativ kan hushållsvattnet renas från de skadliga ämnena.
Radon måste avlägsnas från allt hushållsvatten, eftersom det i samband med vattenanvändningen frigörs i inomhusluften och kan på så sätt öka dess radonhalt. För övriga radioaktiva ämnen räcker det att avlägsna dem från dricksvattnet. De frigörs inte i inomhusluften på samma sätt som radon.
Radon kan avlägsnas från vattnet med antingen luftningsmetoden eller aktivkolfiltrering. Med en korrekt installerad och planerad anordning kan man avlägsna över 90 procent av radonet i vattnet. Valet av metod påverkas av vattnets radonhalt och vattenförbrukningen.
Luftningsmetoden är lämplig för alla radonhalter medan aktivkolfiltreringen endast passar för halter under 5 000 becquerel. Aktivkolfiltrering ska inte heller installeras i en byggnad där man bor permanent, eftersom filtret börjar avge strålning när radonet hamnar i det. Rekommenderad plats för installation av ett aktivkolfilter är en separat teknisk byggnad eller en servicebrunn i anslutning till brunnen. I luftningsanordningen uppstår inget problem med strålkällan, så den kan även installeras i en bostadsbyggnad.
Uran och radium behöver nödvändigtvis inte avlägsnas från allt hushållsvatten, eftersom de endast orsakar en stråldos vid förtäring. De orsakar med andra ord ingen dos i samband med dusch eller annan vattenanvändning såsom radon. Uran och radium kan avlägsnas effektivt från vatten med jonbytarmetoden antingen tillsammans eller separat.
Bly och polonium kan avlägsnas på ett tillförlitligt sätt med antingen nanofiltrering eller omvänd osmosfiltrering. Dessa kräver dock efterbehandling av vattnet. Även aktivt kol och jonbytare avlägsnar bly och polonium. Hur stor andel som avlägsnats har varierat mellan 50 och 100 procent.
Även vattnets övriga kvalitet påverkar anordningens funktion. En stor mängd järn, mangan och humus kan störa filtrens eller luftningsanordningens funktion. Valet av avskiljningsanordning måste därför planeras från fall till fall.
Vattenverken
Luftning är den ekonomiskt mest optimala metoden för att avlägsna radon, eftersom den passar för behandling av stora vattenmängder. Luftning avlägsnar förutom radon även andra gaser, såsom svavelväte och koldioxid, från vattnet och förbättrar på så sätt vattnets smak och lukt. I vattenverken kan luftningen fungera enligt tre olika principer: finblåsig luftning, luftning av finfördelat vatten eller tornluftning. Aktivkolfiltrering används i allmänhet inte vid vattenverken för avlägsnande av radon.
Finblåsig luftning sker antingen i en öppen bassäng eller i en sluten behållare, till vilken luften leds via munstycken i botten. Andelen radon som avlägsnas ökar när bubblornas storlek minskar, förhållandet mellan luft och vatten ökar och luftningstiden ökar. Med förhållandet 10:1 mellan luft och vatten uppnås oftast ett tillräckligt avlägsnande. Därefter ökar inte avlägsnandet märkbart när förhållandet mellan luft och vatten ökar.
Luftning av finfördelat vatten är oftast det mest ekonomiska alternativet i vattenverk där vattnets radonhalt inte är stor och där det finns bassänger för avlägsnande av till exempel järn. Ytterst finfördelat vatten sprutas i bassängen, då avlägsnandet av radon är mest effektivt. Luftning av finfördelat vatten och finblåsig luftning kan även kombineras.
Tornluftning är en effektivare metod än luftning av finfördelat vatten. Luftningstornet är en lång stående cylinder som är fylld med till exempel bollar eller ringar av plast. Vattnet leds till cylindern via den övre delen och luften blåses motströms från cylinderns nedre del. Vattnet bildar en tunn hinna på ytan av fyllnadsmaterialet, varifrån radonet enkelt kan spridas till luften.
Andra traditionella vattenbehandlingsmetoder i vattenverken avlägsnar varierande mängder andra radioaktiva ämnen, såsom uran, radium, bly och polonium. Membranfilter är en av de mest effektiva metoderna. Alkalisering och långsamfilter avlägsnar minst radioaktiva ämnen.