

Kärnavfall

- STUK.fi
- Aktuellt
- Teman
- Radon
- Radon orsakar lungcancer
- Radonkällor
- Referensvärden och föreskrifter om radon i bostäder
- Radon i Finland
- Radon i nybygge
- Radonsanering
- En radonfri barndom
- Kampanjen Fritt från radon
- Nationell handlingsplan för förebyggande av radonrisker
- UV-strålning, sol och solarium
- Strålning i hälsovården
- Apparater som strålar i hemmet eller kontoret
- Mobiltelefoner och basstationer
- Elöverföring och kraftledningar
- Elöverföring och -distribution
- Kraftledningar orsakar elektriska och magnetiska fält
- Det saknas fullständig säkerhet om hälsoeffekterna av magnetiska fält
- STUK rekommenderar en förnuftig försiktighet
- Beaktande av kraftledningar vid planläggning
- Distributionsledningar och -transformatorer
- Apparater och ledningar i husets elnät
- Användning av strålning inom skönhetsvård
- Lasrar
- Kärnkraftverk
- Nya kärntekniska anläggningar
- Kärnavfall
- Gruvor
- Strålning i miljön
- Livsmedel och dricksvatten
- Strålrisk
- Vad är strålning
- Radon
- STUK övervakar
- Till användare av strålning
- Säkerhet inom strålningsverksamhet
- Principer för strålskydd
- Planering av verksamheten
- Vem ansvarar för användningen av joniserande strålning?
- Säkerhetstillstånd
- Användarorganisation
- Skydd av arbetstagare
- Strålskärmning av utrymmen
- Strålningsalstrade apparater och kvalitetskontroll
- Säkerhetskultur
- Kvalitetssäkring vid användning av strålning inom hälso- och sjukvården
- Kvalitetssäkring vid användning av strålning inom industrin
- Kvalitetsledningsterminologi
- Apparater
- Krav på användningen av strålningsalstrande apparater
- Produktkrav för strålningsalstrande apparater inom hälso- och sjukvården
- Användningsbegränsningar för radioaktiva ämnen i produkter
- Tillsynsmyndigheter för användning av strålning
- Utbildning
- Föreskrifter
- Att börja använda strålning
- Verksamhetstillsyn
- Avvikande händelser
- Utbildning
- Strålningsmätningar
- Nyhetsbrev för användare av strålning
- Säkerhet inom strålningsverksamhet
- STUK övervakar strål- och kärnsäkerhet i Finland
- STUK övervakar miljöns strålsäkerhet
- Kärnsäkerheten
- Verksamhet som medför exponering för naturlig strålning
- Mätningar av strålning från mobiltelefoner
- Skönhetsvård med icke-joniserande strålning
- Till användare av strålning
- Tjänster
- Föreskrifter
- Publikationer
- Offentligt diarium
- Om STUK
- STUKs uppgift är att garantera strål- och kärnsäkerheten i Finland
- STUK:s strategi 2018-2022
- Organisation
- Ekonomi
- Historia
- Delegationer
- Samarbete
- Internationella bedömningar av STUKs verksamhet
- Kontaktuppgifter
- Så här hittar du till STUK
- STUK som arbetsgivare
- STUK på nätet
- Dataskyddet i STUK
- Respons
- Meddelande till registratorskontoret
- Information om webbplatsen
- Radon
- Skydda dig mot solen
- En radonfri barndom
Säkerheten för slutförvaring av kärnavfall i Finland
I enlighet med de allmänna principerna för kärnavfallshantering får slutförvaringen inte orsaka strålning som medför hälsorisker och inte heller annan skada på miljö och egendom.
Utgångspunkten för de krav som rör långsiktig säkerhet är att dosen för en person som har fått den högsta stråldosen inte överstiger 0,1 millisievert per år (mSv/a). Detta är cirka tre procent av den naturliga strålning som finländarna i genomsnitt utsätts för.
Slutförvaringens säkerhet bygger på ett flertal barriärer som hindrar avfallet från att läcka ut
Den långsiktiga säkerheten för slutförvaring av kärnavfall bygger på långsiktig isolering och skyddskonstruktioner. I enlighet med principen om multibarriärer fördröjer och bromsar de barriärer som kompletterar varandra frigörande och läckage av radioaktiva ämnen. Funktionen hos barriärerna ska planeras så att en enskild bristfällig barriär eller en förutsägbar geologisk förändring inte utgör en risk för den långsiktiga säkerheten.
Berggrund
Den berggrund som omger kärnavfallets slutförvaringsanläggning har som uppgift att isolera avfallet från levnadsmiljön och samtidigt erbjuda slutförvaringen skydd mot naturfenomen och människans verksamhet. På slutförvaringsplatsen måste finnas tillräckligt stora, stabila och täta bergsblock med lämpliga förhållanden för slutförvaring av kärnavfall. Med lämpliga förhållanden avses bland annat att det inte uppstår klippförskjutningar i slutförvaringsutrymmena till följd av att spänningstillstånd i berggrunden urladdas, att grundvattenflödet är litet och att de kemiska egenskaperna för grundvattnet, bland annat halterna av ämnen som orsakar sälta och korrosion är lämpliga för funktionen hos de tekniska barriärerna.
Tekniska barriärer
Syftet med de tekniska barriärerna är att isolera de radioaktiva ämnena från den omgivande berggrunden och att begränsa läckage i grundvattnet.
Hållbarhetskraven för de tekniska hindren mot frigörande varierar enligt aktiviteten hos det avfall som ska slutförvaras. För lågaktivt avfall räcker det skydd som den omgivande berggrunden erbjuder och att man försluter slutförvaringsplatsen med betong. Medelaktivt avfall isoleras från den omgivande berggrunden med betongkonstruktioner som har en längre hållbarhet. Man har planerat att använt bränsle som förblir farligt under en mycket lång tid ska placeras i järn-koppar-kapslar som isoleras från den omgivande berggrunden med lermaterial som begränsar grundvattenflödet.
De säkerhetsbestämmelser som Strålsäkerhetscentralen har fastställt kräver att de tekniska barriärerna mot läckage vid slutförvaring av använt kärnbränsle ska hindra läckagen av radioaktiva ämnen i berggrunden under minst 10 000 år, varvid radioaktiviteten hos det använda bränslet har minskat betydligt. Motsvarande krav för kortvarigt låg- och medelaktivt avfall är 500 år.
Kontakt
Kontakt
- tfn +358975988667fornamn.efternamn@stuk.fi