Till användare av strålning Till användare av strålning

Till användare av strålning

Till användare av strålning

Uusi Strålningsmätningar

Strålningsmätningar är nödvändiga på många olika platser och av många olika skäl. Kraven på strålningsmätare och mätsystem beskrivs närmare i Strålsäkerhetscentralens föreskrift om strålningsmätningar.

Då man gör strålningsmätningar måste man dock alltid säkerställa att mätaren som används är lämplig för den strålning som ska mätas, att den är korrekt kalibrerad och att mätresultatet är tillräckligt tillförlitligt för ändamålet.

Strålningsmätningar utförs bland annat för dosövervakningen av arbetsförhållanden och arbetstagare, i verksamhet som medför exponering för kosmisk strålning samt vid kvalitetssäkringen av användning av strålning inom hälso- och sjukvården och vid fastställandet av patientdoser. Förutom strålningsmätningar använder man även kalkylmässiga metoder vid fastställandet av strålningsexponering.

Krav på mätare

Mätare som används för strålningsmätningar måste vara lämpliga för mätning av den strålning som skall mätas. Man ska därtill se till att mätresultatet är tillräckligt tillförlitligt för det ifrågavarande ändamålet. Dessutom skall mätresultaten alltid vara metrologiskt spårbara till det internationella mätenhetssystemet och den strålningsmätare eller mätutrustning som används för mätningen ska kalibreras på rätt sätt.

Strålningsmätningar behöver utföras på många olika platser och av många olika skäl. I olika situationer ställs olika krav på mätarna, både vad gäller noggrannhet och andra faktorer. Uppmärksamhet skall också fästas vid att mätaren används korrekt, för att säkerställa att mätresultatet på ett tillfredsställande sätt representerar de rådande exponeringsförhållandena.

Noggrannare information om dessa krav finns i Strålsäkerhetscentralens föreskrift om strålningsmätningar.

Val av mätare

Vid val av mätare ska man säkerställa att mätaren kan användas för att mäta den ifrågavarande strålkvaliteten och dosraten, att energiområdet är lämpligt, att mätarens egenskaper lämpar sig för situationen där den används och att de rådande förhållandena i omgivningen inte påverkar mätresultaten på ett okontrollerbart sätt. I synnerhet vid mätning av pulsformad strålning eller mycket höga dosrater måste mätarens funktionsduglighet säkerställas.

Kalibrering och övervakning av mätarens funktionsskick

Strålningsmätare ska vara ändamålsenligt kalibrerade. Med kalibrering avses fastställande av sambandet mellan de värden som mätinstrumentet avger och den mätbara storhetens värden, med andra ord bestämmande av kalibreringskoefficienten och den för kalibreringskoefficienten uppskattade osäkerheten. Strålningsmätare kalibreras i ett laboratorium som har spårbarhet till internationella mätnormaler för strålning. Kalibreringen ska utföras innan mätaren tas i bruk, och därefter minst en gång vart femte år om inget annat har angetts som krav då mätmetoden eller verksamheten godkändes, eller annars. Den första kalibreringen som utförs av tillverkaren är ofta tillräcklig för att strålningsmätaren ska kunna tas i bruk.

Kalibreringen ska göras för det energiområde i vilket mätaren avses användas. I vissa fall ställs det ytterligare krav på kalibreringen.

Mellan kalibreringarna ska mätarens funktionsskick kontrolleras regelbundet. Hit hör kontroll av mätarens allmänna skick och ett funktionstest med lämplig strålkälla.

Mätaravläsningen justeras vanligtvis inte i samband med kalibreringen. För att klarlägga strålningsstorhetens faktiska värde ska mätaravläsningen multipliceras med kalibreringskoefficienten. Kalibreringskoefficienten kan vara beroende av den strålkvalitet som mäts.

Mätnoggrannhet vid strålnings- och dosmätningar

I samtliga mätningar ingår osäkerhetsfaktorer vars inverkan på mätresultatet uppskattas i mätosäkerhetsanalysen. Utifrån mätosäkerhetsanalysen vet man hur väl mätresultatet beskriver det mätbara storhetens värden och vilka alla faktorer som påverkar mätosäkerheten.