Till användare av strålning Till användare av strålning
Till användare av strålning

Arbetstagarnas strålningsexponering

Suomeksi

Från dosregistret sammanställs regelbundet statistik om arbetstagarnas strålningsexponering, som bland annat används som utbildningsmaterial och utnyttjas i övervakningsarbetet. 

Yrkesbranscherna är olika också då det gäller arbetstagarnas strålningsexponering. Inom verksamhet som exponerar för naturlig strålning, såsom flygverksamhet, utsätts alla arbetstagare för viss exponering, och även om exponeringen för en enskild arbetstagare inte är särskilt hög är den kollektiva dosen betydlig. Inom användning av strålning och kärnenergi är det i sin tur typiskt att majoriteten av arbetstagarna inte utsätts för strålning över huvud taget, men att arbetstagare i vissa uppgifter kan utsättas för något högre exponering. (Figur 1,4 och 5)

Bild 1. Kollektiv effektiv dos år 2021

I cirkeldiagrammen beskriver fördelningen av strålningsarbetarnas kollektiva effektiva dos mellan olika sektorer år 2021. Andelarna är följande: Flygverksamhet 68,77 procent, användning av kärnenergi 24,47 procent, industrin 2,97 procent, hälso- och sjukvård (andra källor än röntgen) 2,04 procent, hälso- och sjukvård (röntgen) 0,43 procent, radon 0,17 procent, forskning 0,56 procent, tillverkning av radioaktiva ämnen 0,37 procent, övriga 0,19 procent och veterinärmedicin 0,06 procent.

Bild 1. Fördelningen av strålningsarbetarnas kollektiva effektiva dos mellan olika sektorer år 2021.

Strålningsarbete utförs inom många yrkesbranscher, varav de största i Finland är flygverksamhet, hälso- och sjukvård och användning av kärnenergi (figur 2).  Inom användningen av kärnenergi varierar antalet arbetstagare från år till år, beroende på omfattningen av det underhållsarbete som utförs på kraftverken. Inom hälso- och sjukvårdens röntgenverksamhet har behovet av dosövervakning minskat tydligt i och med att avbildningsapparaterna och arbetsmetoderna har utvecklats. (figur 3).

Bild 2. Antalet strålningsarbetare år 2021

Ringdiagrammet visar antalet strålningsarbetare i individuell dosövervakning per sektor år 2020. Antalet är i storleksordning: användning av kärnenergi 4 455, flygverksamhet 2 786, hälso- och sjukvård (röntgen) 2 511, industrin 1 328, hälso- och sjukvård (andra källor än röntgen) 1 286, veterinärmedicin 720, forskning 571, övriga 158 och tillverkning av radioaktiva ämnen 33.

Bild 2. Antalet strålningsarbetare som omfattas av individuell dosövervakning per sektor år 2021.

Bild 3. Antalet strålningsarbetare 2012–2021

I stolpdiagrammet presenteras utvecklingen av antalet strålningsarbetare i individuell dosövervakning per sektor under de senaste tio åren. I röntgenverksamheten inom hälso- och sjukvården har antalet sjunkit mest från nästan 4 000 till 2 500. Inom veterinärmedicin, hälso- och sjukvården (andra källor än röntgen), industrin och övriga sektorer har antalet ökat något. Inom forskning har antalet strålningsarbetare minskat något. Inom användning av kärnenergi har det förekommit stora variationer årligen. Inom tillverkning av radioaktiva ämnen har antalet strålningsarbetare varit mycket lågt.

Bild 3. Förändringar i antalet strålningsarbetare som varit i individuell dosövervakning under 10 år.

Bild 4. Kollektiva effektiva doser 2012–2021

I stolpdiagrammet presenteras utvecklingen av kollektiva effektiva doser under de senaste tio åren per sektor. Inom röntgenverksamheten inom hälso- och sjukvården har den kollektiva effektiva dosen nästan halverats på tio år. Inom veterinärmedicin, hälso- och sjukvård (andra källor än röntgen), industrin, tillverkning av radioaktiva ämnen och övriga sektorer har den kollektiva dosen varierat från år till år, men ingen tydlig trend kan observeras. Inom forskning har den kollektiva effektiva dosen sjunkit med mindre än hälften sedan tio år tillbaka, men den har ökat lite under åren 2021. Den kollektiva dosen som orsakas av radon har varierat kraftigt, men har varit mycket liten under de senaste två åren. I huvudsak har den kollektiva dosen inom alla sektorer på bilden varit under 0,2 mansievert. Endast den dos som orsakas av radon har överstigit detta och som högst varit över 0,5 mansievert.

Bild 4. Förändringar i kollektiva effektiva doser inom olika sektorer under 10 år.

Bild 5. Kollektiva effektiva doser 2012–2021 användning av kärnenergi och flygverksamhet

I stolpdiagrammet presenteras utvecklingen av kollektiva effektiva doser under de senaste tio åren inom flygverksamhet och användning av kärnenergi. Inom användning av kärnenergi har dosen varierat från år till år, men har hållits nära 2 mansievert. Inom flygverksamhet ökade doserna åren 2016–2019 medan de tidigare varit jämna. Dosen från år 2021 är 27 % av årets 2019 dos.

Bild 5. Förändringar i kollektiva effektiva doser inom användning av kärnenergi och flygverksamhet under 10 år.

Arbetstagarnas strålningsexponering påverkas av skillnader i arbetsuppgifter, strålkällor, skyddsutrustning och arbetsmetoder. Vanligtvis har de högsta stråldoserna uppkommit från strålsäkerhetsincidenter på arbetsplatsen. Dessa incidenter förekommer tidvis.

Bild 6. Största effektiva doser 2012–2021

I stolpdiagrammet presenteras utvecklingen av de största effektiva doserna under de senaste tio åren per sektor. Inom alla sektorer varierar den största effektiva dosen årligen. De effektiva doserna som orsakas av radon har under många år varit störst jämfört med de andra sektorerna. Den största dosen (radon) är nästan 35 millisievert. Inom användning av kärnenergi och tillverkning av radioaktiva ämnen har 10 millisievert överskridits flera år. Inom flygverksamhet är den största dosen cirka 5 millisievert per år. Inom industrin är den största dosen mellan 5 och 10 millisievert per år. Inom forskning, hälso- och sjukvård och övriga sektorer har den största dosen under många år varit under 5 millisievert. Inom veterinärmedicin har doserna varit mycket små.

Bild 6. De högsta årliga doserna för enskilda strålningsarbetare under 10 år inom olika sektorer.

Kontaktuppgifter

Dosregister
Telefon 09 759 88 247