


Arbetstagarnas strålningsexponering
Från dosregistret sammanställs regelbundet statistik om arbetstagarnas strålningsexponering, som bland annat används som utbildningsmaterial och utnyttjas i övervakningsarbetet.
Yrkesbranscherna är olika också då det gäller arbetstagarnas strålningsexponering. Inom verksamhet som exponerar för naturlig strålning, såsom flygverksamhet, utsätts alla arbetstagare för viss exponering, och även om exponeringen för en enskild arbetstagare inte är särskilt hög är den kollektiva dosen betydlig. Inom användning av strålning och kärnenergi är det i sin tur typiskt att majoriteten av arbetstagarna inte utsätts för strålning över huvud taget, men att arbetstagare i vissa uppgifter kan utsättas för något högre exponering. (Figur 1,4 och 5)
Bild 1. Kollektiv effektiv dos år 2021
Bild 1. Fördelningen av strålningsarbetarnas kollektiva effektiva dos mellan olika sektorer år 2021.
Strålningsarbete utförs inom många yrkesbranscher, varav de största i Finland är flygverksamhet, hälso- och sjukvård och användning av kärnenergi (figur 2). Inom användningen av kärnenergi varierar antalet arbetstagare från år till år, beroende på omfattningen av det underhållsarbete som utförs på kraftverken. Inom hälso- och sjukvårdens röntgenverksamhet har behovet av dosövervakning minskat tydligt i och med att avbildningsapparaterna och arbetsmetoderna har utvecklats. (figur 3).
Bild 2. Antalet strålningsarbetare år 2021
Bild 2. Antalet strålningsarbetare som omfattas av individuell dosövervakning per sektor år 2021.
Bild 3. Antalet strålningsarbetare 2012–2021
Bild 3. Förändringar i antalet strålningsarbetare som varit i individuell dosövervakning under 10 år.
Bild 4. Kollektiva effektiva doser 2012–2021
Bild 4. Förändringar i kollektiva effektiva doser inom olika sektorer under 10 år.
Bild 5. Kollektiva effektiva doser 2012–2021 användning av kärnenergi och flygverksamhet
Bild 5. Förändringar i kollektiva effektiva doser inom användning av kärnenergi och flygverksamhet under 10 år.
Arbetstagarnas strålningsexponering påverkas av skillnader i arbetsuppgifter, strålkällor, skyddsutrustning och arbetsmetoder. Vanligtvis har de högsta stråldoserna uppkommit från strålsäkerhetsincidenter på arbetsplatsen. Dessa incidenter förekommer tidvis.
Bild 6. Största effektiva doser 2012–2021
Bild 6. De högsta årliga doserna för enskilda strålningsarbetare under 10 år inom olika sektorer.