Strålsäkerhetsincidenter inom industri och forskning
En anonymiserad beskrivning av strålsäkerhetsincidenter publiceras på denna sidan med en beskrivning av händelsen, orsakerna och lösningen på händelsen och de åtgärder som vidtagits för att förhindra en liknande händelse. På så sätt kan man lära av händelsen och därmed undvika liknande händelser i framtiden. Strålsäkerhetscentralen har nyligen anmälts om följande incidenter vid användning av strålning inom industri och forskning:
Fall 1
Skyddet till en strålkälla som används inom processindustrin lossnade och föll ner från några meters höjd. Det fanns inga arbetsstationer bredvid strålkällan och källans slutare var låst i stängt läge. Arbetstagarna utsattes inte för strålning. Leverantören av källan har underhållit apparaten och fabriken har gjort en analys av grundorsaken till incidenten, så att något liknande inte skulle hända i framtiden.
Fall 2
I produktionsområdet på en industriell radiograferingsplats fanns ett låst plåtskjul bredvid genomlysningsplatsen. Under genomlysningen började det komma ljud från skjulet och arbetarna slutade omedelbart att filma. Två utomstående arbetare befann sig i skjulet och exponerades för strålning i sammanlagt cirka två minuter. Båda doserna uppskattades till 12,25 µSv.
Fall 3
Ett metallåtervinningsföretag rapporterade om ett stålande föremål som hittats i en last med skrot. Strålningsdetektorsystemen larmade trots att skrotet kördes genom grinden flera gånger, så hela lasten mättes med en handhållen strålmätare. Stycket identifierades som utarmat uran (uran-238) och efter upptäckten förvarades det i företagets lager för strålkällor. Inga arbetstagare utsattes för strålning på grund av händelsen.
Fall 4
Vid användning av öppna strålkällor hade den anställde oavsiktligt rört vid sina skyddsglasögon med kontaminerade arbetshandskar och därmed hade kontaminering kommit in i ögonbrynets område. Kontaminering avlägsnades genom sköljning. Den uppskattade exponeringstiden var cirka 5–60 minuter. Dosen till ett litet område av huden uppskattades till 10 mSv.
Fall 5
På en anläggning för tillverkning av radiofarmaka producerades ett läkemedel som var märkt med fluor-18. Tre personer deltog i produktionen. Läkemedlet distribuerades med en dispenser till produktflaskor i ett blyinfodrat doseringsskåp. Efter dispensering släpps produktflaskorna ner i ett strålskydd på sidan av doseringsskåpet. Ljud av krossat glas hördes i droppen och de fasta doshastighetsmätarna i laboratoriet började larma. Strålskyddets lock var på plats, vilket gjorde att den fallande flaskan gick sönder när den träffade locket.
Att glömma locket på var ett mänskligt misstag. Arbetstagarna fick en liten extra strålningsexponering till följd av felet, beräknad till 33 µSv vardera. Till följd av händelsen uppmanades anställda att vara extra försiktiga när de hanterar öppna källor.
Fall 6
Ett metallåtervinningsföretag rapporterade om ett strålande föremål som hittats bland metallskrot, vilket utlöste ett larm vid flera strålportar. Hela lasten med metallskrot lossades och ett cylindriskt föremål identifierades som det strålande föremålet genom mätningar med en strålningsmätare. Föremålet identifierades som utarmat uran (uran-238) och förvarades i företagets lager för strålkällor efter upptäcken. Inga arbetstagare utsattes för strålning på grund av händelsen.
Fall 7
Fyra strålkällor som skulle installeras fanns i samma transportbehållare. Installatören var tvungen att hantera strålkällorna längre än vanligt för att välja rätt källa som skulle installeras, eftersom identifieringen av källorna inte var tydligt synliga.
Fästningen för den första källan misslyckades: källan föll tillbaka i transportbehållaren och måste fästas på nytt. Den andra källan installerades utan problem, men den tredje var återigen svår att installera. Den sista strålkällan flyttades som planerat eftersom de utmanande punkterna var kända på grund av tidigare händelser.
Installatören utsattes för extra strålning på grund av dåligt planerat installationsarbete. Den effektiva dosen till följd av strålsäkerhetsincidenten var 0,8 mSv och den ekvivalenta dosen till händerna var 5,45 mSv.
Fall 8
Under en städningsdag hittades en liten bit med en märkning för strålningskällor i ett företag. Denna källa var skild från själva mätutrustningen som den tillhörde. De som arbetade i lokalerna visste inte vad det var eller var det hörde hemma.
Mätutrustningen, som hade en strålningskälla som joniserar gaser, förvarades för flera år sedan när en anställd gick i pension. I det läget har tydligen ingen kunskap om att en sådan anordning ens existerade förmedlats. Mätutrustningen fanns inte heller i företagets register. Källan överlämnades för korrekt kassering. Ingen är känd för att ha utsatts för strålning.
Fall 9
Strålkällans ägare frågade STUK hur de kunde göra sig av med en sluten strålkälla på ett rätt sätt. Anordningen innehöll en krypton-85-strälkälla med en initial aktivitet på 1850 MBq. STUK meddelade ägaren att den skulle ha krävt ett säkerhetstillstånd och instruerade ägaren om hur man gör sig av med källan på ett rätt sätt.
Som svar på STUK:s begäran om ytterligare klargöranden svarade källans innehavare att den hade köpt källan 1999. Anordningen togs ur bruk 2011. Ägaren av strålkällan kände inte till kravet att ansöka om ett säkerhetstillstånd, eftersom säljaren av utrustningen aldrig hade informerat om detta. Apparaten har kasserats på ett korrekt sätt.
Fall 10
En strålningskälla hittades på ett företag där man handlar metall på gården, doshastigheten uppmätt på ytan var 68,16 uSv/h (för bakgrunden 0,11 uSv/h). Enligt kontaktpersonen var det ett rör av rostfritt stål. Rörstycket hade lyfts ner i en plasthink och tagits bort från resten av verksamheten. På STUK:s begäran identifierade operatören nukliden som radium-226 med hjälp av en mätare som lånats från en annan enhet inom företaget. Röret levererades till ett företag som hanterar radioaktivt avfall.
Fall 11
Industriföretaget utförde underhållsarbete inne i en tank, men trots arbetstillstånd hade man inte stängt slutaren till den radiometriska nivåmätaren på sidan av tanken. Nivåmätarens källa var en Co-60-källa med en nuvarande aktivitet på cirka 310 MBq. Flera personer arbetade i tanken under fyra dagar. De uppskattade stråldoserna låg under registreringströskeln.
Brister i systemet för arbetstillstånd för strålkällor identifierades som orsaken till incidenten. Dessutom var märkningar på tanken, inklusive källornas förslutning, dåligt synlig. Verksamhetsutövaren kompletterade arbetstillståndssystemet med avseende på strålkällor och förnyar och kontrollerar varningsetiketterna i tanken.
Fall 12
Ett metallåtervinningsföretag hittade ett föremål från skrotlastet som ursakade larm vid porten som används för strålningsmätning. Föremålet söktes efter i lasten med hjälp av handhållna strålmätare och togs isär. Stycket visade sig innehålla radium-226 och blev hanterat som radioaktivt avfall.
Fall 13
En anställd som tillverkade radiofarmaka höll på att avsluta doseringen av en sats radiofarmaka och överförde slangen till en blyinfodrad avfallsbehållare som användes för åldrande av radioaktivt avfall. Under överföringen lossnade en nål från nålskyddet och nålen repade skyddshandsken på andra handen och orsakade en liten repa på vid basen av pekfingret. Den anställda tog av sig skyddshandskarna och mätte huden med en kontamineringsmätare. Handen tvättades med varmt vatten. Efter sköljning skiljde sig resultatet inte från bakgrunden, vilket tyder på att allt radiofarmaka på huden hade tvättats bort.