Verksamhetsutövarens nya skyldigheter eller preciseringar till dem

Verksamhetsutövarens nya skyldigheter eller preciseringar till dem

Verksamhetsutövarens allmänna skyldigheter

Om verksamhetsutövarens allmänna skyldigheter stadgas i 5 kap. i strålsäkerhetslagen. Verksamhetsutövare ska organisera sin verksamhet så att den uppfyller alla de krav som föreskrivs i lagen och så att strålsäkerhetsincidenter förhindras tillräckligt effektivt och följderna av dem minimeras. Verksamhetsutövare ska genomföra sådana åtgärder i syfte att förbättra strålsäkerheten som kan anses motiverade med hänsyn till typen av åtgärder, kostnaden för åtgärderna och åtgärdernas effekt i form av bättre strålsäkerhet.
Verksamhetsutövare ska se till att de har tillgång till den sakkunskap som verksamheten kräver med hänsyn till dess karaktär och omfattning samt tillräckliga ekonomiska resurser och personalresurser för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett säkert sätt.

Skyddet av arbetstagare

Med extern arbetstagare avses arbetstagare, praktikanter och studerande, som inte är anställda hos en verksamhetsutövare men som deltar i strålningsverksamhet som bedrivs av verksamhetsutövaren.

I strålskyddslagen betonades tidigare verksamhetsutövarens ansvar för strålningsverksamheten som helhet. Verksamhetsutövaren svarar också i fortsättningen för verksamhetens strålsäkerhet, men ansvaret för strålskyddet av arbetstagarna fördelas på verksamhetsutövaren och den externa arbetstagarens arbetsgivare. Närmare bestämmelser om denna ansvarsfördelning ges i 102–104 § i strålsäkerhetslagen. Strålskyddet av externa arbetstagare ska ligga på samma nivå som strålskyddet av verksamhetsutövarens egna arbetstagare.

Också i arbetstagarnas dosregister förs i fortsättningen in uppgifter om såväl verksamhetsutövare som om externa arbetstagares arbetsgivare. Denna praxis införs under våren 2019, när de behövliga ändringarna gjorts i dosregistret.

Individuell dosövervakning av strålningsarbetare

Individuell dosövervakning, varmed avses mätning och bestämning av de individuella doser som extern och intern strålning medför, ska ordnas för alla strålningsarbetare i kategori A. Det kan vara ändamålsenligt att ordna dosövervakning också för personer i kategori B.
Till skillnad från tidigare är mätperiodens längd alltid högst 1 månad i kategori A. I uppgifter där arbetstagare hänfördes till kategori A enbart för att de vid en strålsäkerhetsincident eventuellt kunde exponeras för strålning kunde mätperioden tidigare undantagsvis vara längre än en månad. I kategori B är mätperiodens längd liksom tidigare högst 3 månader.

Ledningssystem för strålningsverksamhet

I 29 § i strålsäkerhetslagen föreskrivs att verksamhetsutövare ska upprätta ett skriftligt ledningssystem och dess innehåll beskrivs. Strålsäkerhetscentralen meddelar senare närmare föreskrifter om de uppgifter som ledningssystemet ska innehålla. För betydande ändringar i ledningssystemet ska på förhand ansökas om ändring av säkerhetstillståndet (SRf 25 §).

Ledningssystemet är i hög grad beroende av verksamhetens art och omfattning. Eftersom användningen av strålning vanligen ingår som en del av en bredare verksamhet är det ändamålsenligt om frågor gällande strålsäkerheten ingår som en del av ledningssystemet för hela verksamheten. Ansvarsfördelningen omfattar bland annat befogenhet att ingripa i eller avbryta strålningsverksamhet om strålsäkerheten så kräver. Avsikten är dessutom att verksamhetsutövaren ska fastställa den strålsäkerhetsansvarigas uppgifter i olika delverksamheter.

Strålsäkerhetsexpert (STA)

I verksamhet som kräver säkerhetstillstånd ska verksamhetsutövaren anlita en strålsäkerhetsexpert för att planera, genomföra och övervaka arbetstagarnas och allmänhetens strålskydd, utom när det är fråga om strålningsverksamhet som varken medför yrkesmässig exponering, exponering av allmänheten eller potentiell exponering. I motiveringarna till strålsäkerhetslagen är strålningsverksamhet där användning av en strålsäkerhetsexpert inte krävs till exempel handel med röntgenapparater (om apparaterna inte används) eller handel med radioaktiva ämnen när det inte omfattar upplagring i Finland.

I SRf 16–18 § föreskrivs närmare om användning av expert. I 2, 4 och 6 § i SHMf föreskrivs närmare om expertens behörighet, strålskyddskompetens och arbetserfarenhet.

I strålningsverksamhet inom hälso- och sjukvården och inom veterinärmedicin ska strålsäkerhetsexperten vara sjukhusfysiker.
I 202 § i strålsäkerhetslagen föreskrivs om avgiftsfri ansökan om behörighet som strålsäkerhetsexpert inom övergångstiden på sex månader. Närmare uppgifter om saken ges på Strålsäkerhetscentralens webbplats.

Strålsäkerhetsansvarig (STV)

I verksamhet som kräver säkerhetstillstånd ska verksamhetsutövaren utse en strålsäkerhetsansvarig och vid behov en ersättare för denne. Den strålsäkerhetsansvariga har till uppgift att hjälpa verksamhetsutövaren genomföra strålskyddet. Verksamhetsutövaren ska se till att den strålsäkerhetsansvariga har tillräcklig behörighet att sköta sina uppgifter. Den som utsetts till ansvarig föreståndare för användning av strålning har rätt att fortsätta verka som strålsäkerhetsansvarig inom ett lämpligt kompetensområde. Övergångstiderna för behörigheter ges i 202 § i strålsäkerhetslagen.

Att en strålsäkerhetsansvarig eller annan ansvarig person har utsetts för verksamheten eller att experter anlitas minskar inte på skyldigheterna för verksamhetsutövaren.

Verksamhetsutövaren ska i ledningssystemet fastställa den strålsäkerhetsansvarigas uppgifter. Verksamhetsutövaren kan fritt besluta om vilka uppgifter och ansvar som ankommer på den strålsäkerhetsansvariga och vilka som eventuellt delegeras till andra personer under förutsättning att de i lagen föreskrivna skyldigheterna fullgörs.

Expert i medicinsk fysik (LFA)

En expert i medicinsk fysik eller i praktiken en sjukhusfysiker ska anlitas för att planera, genomföra och övervaka strålskyddet av en exponerad person, när det är fråga om medicinsk exponering eller annan undersökning med apparat inom hälso- och sjukvården. Sjukhusfysikern ska delta intensivt, eller i praktiken typiskt vara anställd i strålbehandlingsverksamhet hos verksamhetsutövaren, med undantag av etablerad nukleärmedicinsk terapi.

Vid etablerad nukleärmedicinsk terapi, interventionell radiologi, CT-avbildningar och annan verksamhet som medför hög medicinsk exponering ska en sjukhusfysiker anlitas. Vid andra funktioner (exempelvis nativröntgenverksamhet) ska sjukhusfysikern stå till förfogande, med undantag av tandröntgenverksamhet med intraorala eller panoramatomografiröntgenapparater, där sjukhusfysikern vid behov ska rådfrågas.

Delområdena i användningen av expert i medicinsk fysik anges i SRf.

Kvalitetssäkring och kvalitetssäkringsprogram

För användning av strålning ska uppställas kvalitetsmål och systematiska åtgärder genomföras, genom vilka säkerställs att kvalitetsmålen nås (kvalitetssäkring) och kraven i lagen tillgodoses. I 30 § i strålsäkerhetslagen föreskrivs om vad kvalitetssäkringsprogrammet ska innehålla. Strålsäkerhetscentralen meddelar senare närmare föreskrifter om åtgärderna för kvalitetssäkring och om hur ofta de ska utföras samt om instruktioner och om hur resultaten ska dokumenteras.

Strålsäkerhetsincidenter

I 16 kap. i strålsäkerhetslagen föreskrivs närmare om beredskap för strålsäkerhetsincidenter och om omedelbara åtgärder vid strålsäkerhetsincidenter. I Strålsäkerhetscentralens föreskrift S/2/2018 föreskrivs närmare om en handlingsplan för strålsäkerhetsincidenter samt om åtgärder under och efter en strålsäkerhetsincident. Föreskriften trädde i kraft 15.12.2018.

Säkerhetsbedömning

Enligt 26 § i strålsäkerhetslagen ska verksamhetsutövaren i verksamhet som kräver säkerhetstillstånd ta fram en säkerhetsbedömning av strålningsverksamheten. Säkerhetsbedömningen ska tillställas Strålsäkerhetscentralen inom övergångstiden på 18 månader. En strålsäkerhetsexpert ska med vissa undantag anlitas för att upprätta säkerhetsbedömningen. För att minska eftersläpningen i handläggningen ber Strålsäkerhetscentralen att säkerhetsbedömningen inges i god tid före övergångstidens utgång.

Produkters strålsäkerhet

Verksamhetsutövare som tillverkar, importerar, lanserar på marknaden, tillhandahåller, saluför, säljer eller på annat sätt överlåter strålkällor eller anordningar och andra produkter som i strålningsverksamhet är av betydelse ur säkerhetssynvinkel (produkter) måste kunna bevisa att produkten är säker.

Strålsäkerhetscentralen bedömer strålsäkerheten hos produkter med stöd av 56 och 58 § i strålsäkerhetslagen. Vid bedömningen av strålsäkerheten beaktas bland annat standarder som rör produkten och myndigheternas rekommendationer. Med produkt avses här strålningsalstrande apparater eller radioaktiva ämnen eller apparater eller andra anordningar med anknytning till strålningsverksamhetens säkerhet.

Skyldigheter för överlåtare, mottagare och transportörer

Skyldigheten för överlåtare av strålkällor att utreda om mottagaren har säkerhetstillstånd utvidgas från den i den gamla strålskyddslagen ålagda. Framgent gäller utredningsskyldigheten överlåtelse av alla strålkällor, också exempelvis apparater som alstrar strålning på elektrisk väg. Mottagaren ska till överlåtaren lämna ett intyg över mottagandet av strålkällan. Om detta föreskrivs i 72 § i strålsäkerhetslagen.

Ändring av säkerhetstillstånd

I SRf 25 och 26 § förtecknas detaljerat de ändringar för vilka man på förhand ska ansöka om ändring av säkerhetstillståndet och de ändringar vilka ska anmälas till Strålsäkerhetscentralen inom två veckor.

Det ankommer på verksamhetsutövarens att göra ändringsansökan i så god tid att Strålsäkerhetscentralen hinner handlägga den innan verksamheten avses ändras. Strålsäkerhetscentralen strävar efter en handläggningstid på 30 dagar för tillståndsärenden gällande strålningsverksamhet.