STUK ställer säkerhetskrav

STUKs uppgift är att ställa detaljerade säkerhetskrav på användningen av kärnenergi och genom oberoende övervakning säkerställa att kraftbolagen uppfyller kraven.

I reformen av de finländska kärnsäkerhetsbestämmelserna nåddes en viktig milstolpe den 1 december 2013, då de nya säkerhetskraven för kärntekniska anläggningar, Strålsäkerhetscentralens (STUK) YVL-direktiv, sattes i kraft. De nya kraven är striktare än de tidigare och förbättrar säkerheten vid de kärntekniska anläggningarna i Finland. För nya kärntekniska anläggningar tillämpas direktiven som sådana. För anläggningar som är i bruk eller som håller på att byggas fattas separata beslut om tillämpning av kraven.

YVL-direktiven omfattar frågor och verksamheter som påverkar säkerheten vid kärntekniska anläggningar: planering, drift, säkerheten vid anläggningen och i dess omgivning, kärnmaterial och kärnavfall samt konstruktioner och utrustning. De finländska säkerhetskraven säkerställer en hög säkerhetsnivå, de hålls uppdaterade och är internationellt sett strikta.

I direktivreformen beaktades lärdomarna av Olkiluoto 3 och Fukushima

Huvudmålen för reformen av YVL-direktiven var att göra kärnsäkerhetsdirektivens struktur tydligare, öka konsekvensen och beakta erfarenheterna från Olkiluoto 3. Dessutom tog man i reformen hänsyn till exempelvis WENRAs (de europeiska kärnsäkerhetsmyndigheternas samorganisation) mål för nya anläggningar och lärdomarna av Fukushima-olyckan.

Fukushima-olyckan påverkade direktiven bland annat så att de kärntekniska anläggningarna ska kunna motstå allt hårdare naturfenomen och situationer där anläggningen inte får el.

I de nya direktiven fästs allt mer vikt vid att planerna på en ny kärnteknisk anläggning har fortskridit tillräckligt och är tillräckligt högklassiga när man ansöker om byggnadstillstånd. Denna ändring har påverkats av erfarenheterna från Olkiluoto 3. De nya direktiven beskriver också mer detaljerat hur STUK övervakar säkerheten vid anläggningarna i olika skeden vid planering, byggande och drift.

Särskild vikt fästs vid att de system som tar hand om kärnkraftverkets säkerhet inte ens i felsituationer får störa varandra. Man har också förnyat kraven som gäller till exempel ledningssystem och utarbetat ett nytt direktiv om datasäkerhet.