


Innehållspublicerare
Uppstädningen efter röran kring kärnkraftverket i Fukushima framskrider, men tar länge tid
Sex år efter förstörelsen orsakad av tsunamin är situationen allt annat än över på kärnkraftverksområdet i Fukushima. Cirka sextusen personer arbetar hela tiden i området för att städa upp spåren. Arbetet fortsätter ännu i flera årtionden, ingen exakt tidtabell finns.
Tepco som äger anläggningen i Fukushima ansvarar för röjningen av området och för strålskyddet. Det största och svåraste problemet är reaktorernas skadade bränsle med kraftig strålning. Man har ännu inga exakta uppgifter om situationen för bränslet i de reaktorer som förstördes 2011.
Bolaget planerar som bäst metoder för att kunna avlägsna de bränslelämningar som runnit ut från reaktorerna. Metoder som prövats är fjärrstyrda maskiner i utrymmet under den förstörda andra reaktorn. Där har man tagit bilder med robotkamera som visar att reaktorns skador verkar vara större än man tidigare trott. Av skadorna på gallernivån under reaktorn att bedöma har det runnit ut stora mängder smält bränsle ur reaktorn. Tidigare antog man att bränslet i reaktor två i huvudsak hållits innanför tryckbehållaren.
Strålningen från det blottade bränslet är mycket kraftig och för undersökningarna måste man utveckla nya fjärrstyrda maskiner som tål strålningen. Strålningen var för mycket för den robotkamera som användes i början av året, och den stannade upp mitt under sin färd. Man har bedömt strålningskraftigheten i utrymmena under reaktorn med hjälp av störningarna i kamerans bilder. Den högsta doshastigheten uppskattas vara cirka 530 sievert i timmen.
Vattnet avgör och orsakar problem
De skadade reaktorerna och bränslet i reaktorbyggnadens bassänger måste hela tiden kylas ned. Kylvattnet pumpas in i reaktorbyggnaderna men byggnaderna är inte täta och vattnet rinner ner i turbinbyggnadens källarutrymmen. Strålningen är som kraftigast just vid reaktorbyggnaden för enhet två, eftersom vattenytan där är lägre än i de andra skadade reaktorbyggnaderna.
Vattnet som rinner ner i källaren samlas in via rengöringsprocessen för att återanvändas som kylvatten. Eftersom bränslets eftervärmeseffekt ständigt sjunker minskar behovet på nedkylningsvatten. Man har beslutit att minska mängden vatten som pumpas in i alla reaktorbyggnaderna från 4,5 till 3 kubikmeter i timmen under vårens gång.
För att hindra det förorenade vattnet från att rinna ut i havet från olycksområdet har Tepco byggt en vattentät ståldamm vid stranden. Bolaget försöker hindra grundvattnet från att rinna in i anläggningsområdet och bort därifrån genom att kyla ner marken omkring anläggningen.
Det förorenade vatten som avlägsnats från reaktorbyggnaderna och som runnit in ditt har lagrats i cisterner i kraftverksområdet. Efter läckaget i augusti 2013 har man flyttat vattnet från cisterner som satts samman med bultar till större cisterner som har svetsade sömmar. Behovet av att lagra vatten i anläggningsområdet har enligt bolaget fåtts under kontroll och man har även släppt ut renat vatten i havet.
I lagringsbassängarna vid reaktorbyggnaderna finns även oskadat kärnbränsle. De 1 533 bränsleknippena som fanns i bassängerna vid reaktor fyra flyttades bort redan i december 2014.
Tepco kartlägger de övre delarna av andra skadade reaktorbyggnader, river dem och bygger upp tillfälliga konstruktioner och maskiner för förflyttningen av bränsle. I år tänker företaget ta bort 566 bränsleknippen i reaktorbyggnadens bassänger. Avlägsnandet av bränslen från reaktorbyggnaderna för reaktorerna ett och två kommer att inledas 2020 enligt Tepcos planer. Ovanpå de skadade reaktorbyggnaderna kommer bolaget att bygga skyddande konstruktioner.
Begränsningarna upphävs
De radioaktiva ämnen som hamnade i naturen från de kärnkraftverk tsunamin skadade förorenar än idag närheten av kärnkraftverken så att det råder vistelsebegränsningar i området och boende där inte är möjligt. Rengöringsarbetet framskrider och de japanska myndigheterna har kunnat minska de områden som är begränsade och kommer att minska områdena ännu i vår.
Det förorenade området sträcker sig några kilometer från det förstörda kraftverket. Längst, cirka 30 kilometer bort, sträcker det sig nordväst om kraftverket dit vindarna och regnet transporterade de radioaktiva ämnena under olyckan.
Tepco och de japanska myndigheterna följer upp radioaktiviteten både i grundvattnet vid olycksplatsen och i havsvattnet utanför det. Radioaktivt cesium (Cs-137 ja Cs-134) och vätets radioaktiva isotop tritium (H-3) i grundvattnet som rinner via olycksområdet. För halterna har en gräns ställts upp och denna får inte överskridas. Halterna har hållit sig under gränsen.
Radioaktiviteten som tagit sig ut i havet späds ut mycket effektivt. Tio kilometer från olycksområdet och ute på öppna havet på ett avstånd på cirka 200–300 kilometer är halterna cesium-137 i havsvattnet några tusendelar becquerel per liter vatten. Till exempel uppmäts i Östersjön cesium-137-halter på några hundradelar becquerel per liter vatten. Ämnet härstammar till stor del från olyckan i Tjernobyl.
Livsmedlen som säljs i Japan är rena
Japanska myndigheter har ställt upp en strikt åtgärdsnivå för halterna radioaktiva ämnen i de livsmedel som säljs. Livsmedel som har en högre radioaktivitet än 100 becquerel per kilo får inte säljas. Det kan jämföras med EU:s gemensamma nivå, som tillämpas även i Finland, som är 600 becquerel per kilo.
I samband med granskningarna i augusti–september 2016 hittade man inte radioaktivitetshalter som överskrider åtgärdsnivån i fiskar eller skaldjur som fångats i havsområdet framför anläggningen i Fukushima. I fångstprover som togs i andra prefekturer påträffades ett prov (0,08 procent av undersökta 1 281 prover) som överskred åtgärdsnivån.
I andra livsmedel än fisk och skaldjur påträffades halter som överskred åtgärdsnivån i 0,07 procent av de undersökta 52 375 proverna.
Mer information:
http://www.tepco.co.jp/en/nu/fukushima-np/roadmap/images/d161222_01-e.pdf
http://www.japan-guide.com/list/e1208.html
http://www.jnto.go.jp/eq/eng/04_recovery.htm
http://www-pub.iaea.org/MTCD/Publications/PDF/Pub1710-ReportByTheDG-Web.pdf
Direktör Tarja K. Ikäheimonen, tfn (09) 759 88 596
Inspektör Jukka Mettälä, tfn (09) 759 88 729
Kommunikationsspecialist Risto Isaksson, tfn (09) 759 88 208