Tillbaka till föregående sida

Forskningsprogrammet SAFIR2018 är ett verktyg för bättre kärnsäkerhet

Forskningsprogrammet SAFIR2018 är ett verktyg för bättre kärnsäkerhet

22.3.2019 kl 15:03
Webbnyhet

Nationella forskningsprogram om kärnsäkerhet har förbättrat den finska kärnsäkerheten under nästan 30 år. Sedan 2003 heter programmen SAFIR (Safety of Nuclear Power Plants – Finnish National Research Programme). Resultaten av forskningsprogrammet SAFIR2018 som avslutades i slutet av senaste år presenteras 21 – 22.3 på ett tvådagars seminarium på Hanaholmen i Esbo.

Syftet med forskningsprogrammet SAFIR är att säkerställa att myndigheterna har tillräcklig kompetens och sakkunskap i frågor som gäller användningen av kärnkraftverk. Under det fyraåriga forskningsprogrammet SAFIR2018, som inleddes 2015, har 209 årsverken använts för forskning kring kärnsäkerheten och mer än tusen publikationer har producerats. Forskningsarbetet har samtidigt utbildat nya finländska toppkompetenta personer för branschen och hjälpt personer som redan arbetar inom branschen att upprätthålla och utveckla sin kompetens.

Under åren 2015–2018 användes sammanlagt cirka 30 miljoner euro för forskningsprojekten SAFIR2018. Dessutom användes 16 miljoner euro för investeringar i utrustning för VTT:s Kärnsäkerhetshus och för anläggande av ett laboratorium.

”Detta är myndigheternas forskningsprogram för myndigheternas behov” konstaterar ordförande för ledningsgruppen för forskningsprojektet SAFIR2018, ledande sakkunnig Marja-Leena Järvinen vid Strålsäkerhetscentralen. Naturligtvis har även andra myndigheter, universitet, forskningsinstitut och kärnkraftsbolag nytta av projektet.

Många av STUKs sakkunniga har förbättrat sin sakkännedom i SAFIRS:s forskningsprojekt så fördelarna med forskningsprogrammen syns i STUKs arbete och den finländska kärnsäkerhetsövervakningens vardag.

SAFIR öppnar internationella dörrar

Det internationella samarbetet är oundvikligt inom kärnsäkerhetsforskningen och inget land har resurser för att ensamt genomföra stora forskningsprojekt. ”I Finland har vi jämfört med de stora kärnkraftsländerna dessutom få universitet som bedriver forskning inom det här området”, konstaterar Marja-Leena Järvinen. ”SAFIR är ett verktyg som finländska forskare kan bedriva internationellt samarbete med och vi får delta i sådan internationell forskning som vi utan forskningsprogrammet inte hade möjlighet till.”

Marja-Leena Järvinen framhäver också att ett litet land har svårt att få sin röst hörd utan särskild kunskap som har bevisats i praktiken. SAFIR ger Finland sådan kunskap om kärnsäkerhet och inom området för kärnsäkerhetsforskning och öppnar dörrar som enskilda forskningar eller forskare inte kan öppna.

”Den internationella utvärderingen visar att SAFIR är ett bra och lyckat forskningsprogram och det har producerat mer högklassiga resultat för det internationella vetenskapliga samfundet än vad programmets storlek ger för handen”, säger Marja-Leena Järvinen. Internationellt sett är samarbetet som genomförs med hjälp av SAFIR-projekten unikt. I Finland kan myndigheter, representanter för kraftbolagen och forskningsorganisationer tillsammans diskutera även svåra frågor. Samarbetet bidrar till att forskningen kan inriktas på de rätta och för säkerheten viktiga frågorna.

Från forskning till praktik snabbt och långsamt

En del av lärdomarna av SAFIR-forskningen kommer snabbt i användning. Med programmet SAFIR2018 har STUK bland annat kunnat beställa utredningar som stöder utvärderingarna av kärnkraftverkens drifttillstånd. Dessa utredningar har varit nödvändiga till exempel i övervakningen av säkerheten i den tredje reaktorn i Olkiluoto. Det har använts cirka fyra miljoner euro på utredningar som stöder säkerhetsutvärderingarna som tas fram i samband med utlåtanden gällande drifttillstånd.

Delvis söker man med hjälp av forskningen svar på mycket öppna och exakt odefinierade frågor – sådana i vilka det egentliga föremålet för undersökningen inte kan definieras alldeles tydligt och det inte heller är alldeles säkert vilken metod som borde tillämpas. På detta är undersökningen om yttre hotfenomen som inleddes 2006 ett bra exempel. Med undersökningen ville man säkerställa att planeringsgrunderna för den nya tredje reaktorn som skulle byggas i Olkiluoto var de rätta. När man sedan efter olyckan i Fukushima 2011 skulle börja analysera betydelsen av yttre hot vid alla kärnkraftverk hade man inom ramen för SAFIR-projekten redan samlat mycket information som kunde utnyttjas i utvärderingarna.

Marja-Leena Järvinen betonar att man inte ska begränsa forskningen till enbart effekterna av identifierade hot (known-knows) eller okända effekter av identifierade hot (known-unknows). Man måste också kunna forska i okända följder av oidentifierade hot (unknown-unknows).

SAFIR-projektens styrka är långsiktigheten

En av SAFIR-programmens starka sidor är att de garanterar kontinuitet i forskningen. SAFIR2018 följs av SAFIR2022 som inleddes i början av detta år. I den har bland annat utvecklingen av metoderna för utvärdering av helhetssäkerheten, moderniseringen av verktygen för utvärdering av säkerheten, långvarig användning av anläggningarna och de föränderliga verksamhetsmiljöerna lyfts fram som forskningsteman.

Med temana vill man nå kontinuitet och de fortgår längre än till år 2022.
Forskningsprogrammets finansieringsmodell baserar sig på Finlands kärnenergilag. Största delen av pengarna kommer från Statens kärnavfallshanteringsfond, det vill säga avgifter som tas ut av kraftbolagen i enlighet med kärnenergilagen och från finansieringen som anvisats för VTT:s och andra forskningsinstituts egna forskningsprojekt.

 

  • Information om forskningsprogrammet SAFIR2018, forskningsprogrammets slutrapport och programmet för det avslutande seminariet jämte en sammanfattning över projekten finns på adressen http://safir2018.vtt.fi/

 

SAFIR 2018 i siffror

  • 4 års forskningsprogram (2015–2018)
  • 209 årsverken
  • mer än 1 000 publikationer
  • sammanlagt 29,6 miljoner euro för forskningen
  • av vilka 17,7 miljoner euro från Statens kärnavfallshanteringsfond  (kärnkraftsbolagens pengar), 6,4 miljoner euro som kanaliserats via VTT, dessutom forskningsorganisationernas egna pengar
  • 46,4 miljoner euro allt som allt för forskningsprojekt och utvecklingen av infrastrukturen, det viktigaste infrastrukturprojektet är VTT:s kärnsäkerhetshus i Esbo


Ytterligare information:

Ledande sakkunnig Marja-Leena Järvinen, tfn (09) 759 88 304
Biträdande direktör Tomi Routamo, tfn (09) 759 88 577
Medietjänst, tfn 010 850 4761

Ydinturvallisuus
uppdaterad
22.3.2019 kl 17:21
Dela denna sida

Dela denna sida