Huden kan brännas i solen

Solbränna är hudens försvarsmekanism mot ultraviolett strålning. UV-strålningens verkan gör att huden blir tjockare, pigmentproduktionen ökar och det existerande pigmentet blir mörkare.

Huden bränns om man vistas för länge i solen. Brännsymptomen syns på huden efter 6-24 timmar. Blir man lindrigt bränd, rodnar huden. Om man bränner sig illa uppstår det svullnad och blåsor på huden. Risken för hudcancer ökar tydligt om man bränner sig, speciellt upprepad bränna i barndomen eller ungdomen ökar på risken att insjukna i melanom. Därför är det viktigt att skydda barn för solen.

Hudcancer

Hudcancerfallen har under de senaste decennierna ökat i alla länder som har vita invånare. Detta beror på förändringarna som skett i livsvanorna. Folk spenderar sin ökade fritid i solen. Därtill åker människor på solresor till länder där de exponeras för starkare UV-strålning.

D-vitamin

UVB-strålning gör att det bildas D-vitamin i huden. I Finland kan man få D-vitamin från solen mellan april och september. För att få D-vitamin behöver man ändå inte steka sig i solen, utan det räcker med att man vistas i solen i 15 minuter tre gånger i veckan. Man får också D-vitamin från livsmedel (fisk, flytande mjölkprodukter och margarin).

Enligt vissa undersökningar skyddar D-vitamin som man får från solljuset kroppen för andra slag av cancer än hudcancer. Det lönar sig ändå inte att vara i solen så länge att huden bränns, eftersom risken att insjukna i melanom ökar om man bränner sig upprepade gånger. Det är inte heller nyttigt med tanke på att det bildas D-vitamin.

Det lönar sig att vistas i solen enligt den egna hudtypens motståndskraft, så att man drar nytta av solens nyttoverkningar med tanke på D-vitamin men å andra sidan minimerar risken för att bränna huden. Människorna kan delas in i olika hudtyper beroende på hur väl huden tål sol.

Ögon

Kraftig UVB-strålning från solen kan orsaka inflammation i ögats hornhinna, alltså s.k. snöblindhet. Då skadas epitelcellerna i ögats horn- och bindhinna. Symptom är bl.a. rödaktig bindhinna, ljusömtålighet, ökad tårvätska och smärta. Symptomen uppstår 3–12 timmar efter exponeringen. Symptomen försvinner efter ett par dagar eftersom cellerna i ögats epitelskikt har en förmåga att förnya sig snabbt.

Riklig och långvarig vistelse i solen kan också orsaka långsamt uppstående grumlighet i ögats lins. Skadan leder slutligen till gråstarr.

Huden blir brun och rynkig på grund av UV-strålning

Solbränd hud har felaktigt betraktats som ett tecken på hälsa och välmående. Solbränna är de facto hudens försvarsmekanism mot UV-strålningens skadeverkningar. Naturliga skyddsmekanismer, solbränna och att huden blir tjockare, hinner verka då huden tillåts vänja sig vid solen i lämpliga doser. En kontinuerlig solbränna året om är ändå inte att rekommendera, eftersom risken för skivepitel- och basalcellscancer ökar.

Solbränna och att bränna huden beror på den mottagna stråldosen, med andra ord på strålningens styrka och exponeringstiden. Människor tål sol på olika sätt beroende till exempel på hudens egenskaper. De med känslig hud bör vara aktsamma och inte försöka tävla med andra med tjockare hud i solbränna.

Känsligheten för solbränna och dess långvarighet påverkas av hudens naturliga färg, den spenderade tiden i solen och UV-strålningens styrka. I Finland kan man vistas i solen i en halv timme utan att bränna sig, medan man i Sydeuropa, där den ultravioletta strålningen är mycket starkare, bränner sig efter en ännu kortare tid. För känslig, obränd hud kan redan tio minuter i starkt solsken vara för mycket.

Riklig vistelse i solen får huden att åldras förtidigt. Huden blir tjock, slapp och rynkig. Den ser äldre ut än vad den är. Huden glömmer inte den UV-strålning den fått, utan strålningens verkningar samlas i hudens minne för resten av livet.