Strålningsläget i Ukraina

Finlands utrikesministerium (um.fi) följer noggrant med läget i Ukraina och tillhandahåller tillförlitlig information om krisen. STUK publicerar information om kärn- och strålsäkerheten på sin webbplats och via sina kanaler på de sociala medierna. Under kriser och i allvarliga situationer är medie- och källkritik särskilt viktigt. All information som sprids på nätet är inte tillförlitlig och till exempel barn bör skyddas mot material om kriget som sprids via de sociala medierna.

STUK följer upp läget i Ukraina med tanke på kärn- och strålsäkerheten och informerar på sin webbplats och via sina kanaler på de sociala medierna om ämnet, bland annat om situationen för kärnkraftverken i Ukraina och strålningslägets eventuella inverkan på Finland. Vi tar inte ställning till energi-, geo- eller säkerhetspolitiska frågor. Vi ger inte heller råd i frågor som gäller läkemedel, sjukdomar eller allergier. Till exempel i individuella frågor som rör jodtabletter ber vi dig kontakta din egen läkare eller ett apotek.

En liknande olycka som Tjernobylolyckan 1986 är inte möjlig. Tjernobyls förstörda reaktor var av en annan konstruktion än reaktorerna i Ukrainas nuvarande, aktiva kärnkraftverk. Reaktorn i Tjernobyl hade ett konstruktionsfel, och dessutom hade säkerhetssystem stängts av innan explosionen. I reaktorerna i Tjernobyl användes grafit som moderator. I och med att grafiten brann steg radioaktiva ämnen högt upp i luften och spreds med luftströmmarna över ett mycket stort område.

Trots att olyckan i Tjernobyl var ytterst allvarlig orsakade den inga hälsoeffekter i Finland. De radioaktiva strålningsnivåerna steg också i Finland, men inte i sådan grad att det skulle ha varit nödvändigt att vidta åtgärder för att skydda människor. Åtgärder för att skydda livsmedel vidtogs omedelbart även i Finland så att kortlivade radioaktiva ämnen inte skulle överföras via livsmedlen till människor. Än i dag ökar Tjernobyl-nedfallet finländarnas stråldos, men mängden är mycket liten, under en hundradel av vår årliga genomsnittliga dos på 5,9 millisievert. Enligt en undersökning som gjorts av STUK, Cancerregistret och Institutet för hälsa och välfärd (THL) och som publicerades 2013 har nedfallet från kärnkraftverksolyckan i Tjernobyl inte orsakat någon märkbar ökning av förekomsten av cancer i Finland.
Ytterligare information om Tjernobylolyckans effekter i Finland (stuk.fi)

Nedsmältningen av en kärnreaktor i Ukraina kan lokalt orsaka stora utsläpp om reaktorinneslutningen samtidigt skadas. Radioaktiva ämnen skulle dock inte spridas i betydande mängder på en yta längre än 100 km från olycksplatsen. Omedelbara hälsoeffekter kan alltså endast uppstå nära anläggningen. I praktiken kan ingen eventuell skadegörelse gällande radioaktiva material eller kärnkraftverk i Ukraina leda till en situation där man i Finland är tvungen att omedelbart skydda sig mot strålning. En kärnkraftsolycka eller kärnvapenattack i Ukraina kan i Finland leda till begränsningar vad gäller användningen av vissa livsmedel. Sådana åtgärder är avsedda att skydda människor från strålningens långvariga effekter.

Om radioaktiva ämnen skulle frigöras till miljön från Tjernobyl eller kärnkraftverk som är i drift i Ukraina, skulle konsekvenserna närmast vara lokala och regionala. Människor skulle inte behöva skydda sig mot strålning i Finland.
I Finland använder man mycket noggranna och känsliga metoder för att fastställa radioaktivitet i utomhusluften och nedfallet, så det skulle eventuellt vara möjligt att upptäcka små aktivitetshalter även här. Halten beror mycket på vindens riktning och utsläppets höjd. Om en hård vind (över 10 m/s) blåser från Ukraina direkt norrut mot Finland, skulle det ta cirka två dygn för utsläppet att nå Finland. Utsläppet späds förstås ut på vägen när det blandas med luftströmmar och delvis faller ner på marken. Även i detta fall skulle människor i Finland inte behöva skydda sig mot strålning.

Det är mycket svårt att bedöma hurdana effekter ett kärnvapen har över längre sträckor eftersom dess effekter beror på vapnets storlek och på vilken höjd det detoneras. Om vapnets effekt skulle sträcka sig till Finland måste kärnvapnet vara mycket stort. Även då skulle effekterna inte vara omedelbara: den omedelbara hettan och trycket från även mycket stora kärnvapen sträcker sig som värst över tiotals kilometer. De moderna kärnvapnen som planerats för användning i strid är mindre, så kallade taktiska kärnvapen.  Strålningseffekten är inte den huvudsakliga mekanismen i ett kärnvapen som orsakar förödelse, utan i praktiken orsakar ett kärnvapen en mycket stor explosion. Förödelse orsakas då i första hand av värme och tryck. För närvarande riktas inget kärnvapenhot mot Finland.

Greenpeace skrev i sitt meddelande (20 juli 2022) att de utfört mätningar av radioaktivitet i Tjernobylområdet. Mätresultaten skilde sig från IAEA:s tidigare mätningar i området. Vad förklarar skillnaden i mätresultat?

Tjernobylanläggningarna omges av ett skyddsområde med en radie på 30 kilometer där mark och växtlighet fortfarande innehåller radioaktiva ämnen från olyckan. Där har doshastigheten från extern strålning varit fortsatt hög sedan olyckan 1986. Doshastigheterna i den stängda skyddszonen varierar mycket. Resultaten av mätningar gjorda på samma plats varierar beroende på mäthöjden. Greenpeace anger att de genomfört mätningen vid en höjd av 10 cm. Vanligtvis genomförs doshastighetsmätningar vid en höjd av 1 m. Greenpeaces mätresultat skiljer sig inte nämnvärt från IAEA:s tidigare aviserade mätresultat och skillnaderna förklaras av de olika mätnigssätten och mätobjekten. Liknande doshastigheter exponeras man även för på andra håll. När man till exempel flyger på en höjd av 10 kilometer är doshastigheten cirka 5 mikroSv/h på grund av kosmisk strålning från rymden.

Radioaktiviteten i jordprover som samlats in från samma plats kan variera kraftigt beroende på till exempel markens egenskaper och antalet heta partiklar som finns i jordprovet (het partikel = mikroskopiskt liten bit av radioaktivt material). Även provtagnings- och mätmetoder kan påverka mätresultaten.

Kan de uppmätta doshastigheterna orsaka strålsjuka?

Nej. Mätresultaten var som högst ett par miljondelar av en sievert per timme. Gränsen för symptom vid akut strålsjuka anses vara cirka en sievert på kort tid (cirka ett dygn).

Har människor i Finland anledning att vara oroliga för den nya informationen?

Nej. I Tjernobylområdet är det fortfarande nödvändigt att följa myndigheternas instruktioner.

Kan de uppmätta halterna jämföras med kärnavfall?

Halterna av radioaktiva ämnen uppmätta i Tjernobylområdet kan jämföras med klassificeringen av kärnavfall, som anger en referenspunkt för det radioaktiva ämnets farlighet. Greenpeace har rapporterat Cesium-137-mätresultat som överskrider friklassningsnivån för kärnavfall. Vid finska kärntekniska anläggningar skulle alltså motsvarande material klassas som lågaktivt kärnavfall. Om halten av Cesium-137 låg under friklassningsnivån (100 Bq/Kg), skulle materialet kunna återvinnas eller tas till en vanlig avstjälpningsplats. Det finns olika sorters kärnavfall och lågaktivt kärnavfall skiljer sig mycket från till exempel använt kärnbränsle.

Kärnavfall klassificeras i olika kategorier efter deras halter av radioaktiva ämnen. Denna information vägleder strålskyddet för arbetstagare som behövs vid kärntekniska anläggningar och slutförvaringen av kärnavfall. Kärnavfall klassificeras i Finland enligt följande:

Lågaktivt avfall: i ett kärnkraftverk klassificeras till exempel arbetstagarnas arbetskläder som lågaktivt kärnavfall, eftersom kläderna kan samla små mängder radioaktiva ämnen vid underhållsåtgärder. Lågaktivt avfall kan dock hanteras utan särskilda strålskyddsarrangemang. Lågaktivt avfall kan förvaras tills aktiviteten minskar eller slutförvaras i berggrunden eller en slutförvaringsanläggning byggd på jordens yta. Den högsta aktivitetshalten i jordprovet uppmätt av GP var 45 000 Bq/kg. Avfall med en aktivitetshalt under 1 000 000 Bq/kg klassas som lågaktivt avfall.

Medelaktivt avfall: Medelaktivt avfall är till exempel de filtermassor som renar reaktorvattnet i ett kärnkraftverk, de inre delarna av reaktorn och andra anordningar som har samlat på sig mycket kontamination. Med medelaktivt avfall avses kärnavfall vars aktivitet är så hög att effektiva strålskärmningsarrangemang för arbetstagare krävs vid hanteringen. Medelaktivt avfall slutförvaras på ca 100 meters djup i berggrunden och omges av betong.

Högaktivt avfall: Högaktivt avfall i Finland är i huvudsak använt kärnbränsle. Använt bränsle lagras i vattenbassänger, där det kyls ner och vattenlagret skyddar arbetstagarna från mycket stark strålning. Det använda bränslet packas i järn-kopparkapslar och slutförvaras på mer än 400 meters djup i berggrunden.

Tillsammans med svenska och norska myndigheter skickar STUK strålningsövervakningsutrustning till Tjernobylområdet

Strålningsläget i Tjernobylområdet har övervakats noga sedan olyckan 1986. Mätutrustningen i området skadades vid den ryska attacken mot Ukraina våren 2022. Tillsammans med svenska och norska myndigheter förser STUK området med ersättande strålningsövervakningsutrustning. Läs mer

Läget i Ukraina påverkar inte strålningsläget i Finland. Myndigheterna rekommenderar att man bör ha jodtabletter hemma och på arbetsplatserna som en del av den grundläggande beredskapen, men man behöver inte köpa dem separat på grund av läget i Ukraina. Framför allt ska jodtabletter inte tas utan rekommendation från myndigheterna. Jodtabletter ska aldrig tas för säkerhets skull, eftersom det är viktigt att ta jodtabletten vid rätt tidpunkt. Om tabletten tas för tidigt eller för sent blir den skyddande effekten svagare.

Vid en allvarlig kärnkraftsolycka kan radioaktiv jod frigöras i luften det är utmärkande för den att den samlas upp i sköldkörteln om den kommer in i kroppen till exempel via inandningen. Ackumulering av radioaktiv jod i sköldkörteln kan minskas genom att man tar en jodtablett. Effekten avgörs av rätt tajming. Därför ska tabletter endast användas på uppmaning av myndigheterna. Anvisningar om användningen av jodtabletter ges via radio och TV.

En jodtablett som tas i rätt tid mättar sköldkörteln med vanlig icke radioaktiv jod och förhindrar därmed att radioaktiv jod samlas i sköldkörteln. Radioaktiv jod lämnar snabbt kroppen via njurarna. Om tabletten tas för tidigt eller för sent blir den skyddande effekten svagare.

Jodtabletter skyddar endast sköldkörteln och minskar inte den övriga exponeringen. När man skyddar sig genom att vara inomhus minskar man avsevärt den mängd radioaktiva ämnen som samlas i kroppen via inandningen, och då minskar även den dos som samlas i sköldkörteln. Således kompletterar intaget av jodtabletter skyddet man får av att vistas inomhus.

I en nödsituation med strålrisk är intag av jodtabletter särskilt viktigt för barn och gravida kvinnor. Sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för strålning än den är hos vuxna. Det rekommenderas även att gravida kvinnor med sköldkörtelstörningar tar en jodtablett för att skydda fostret. Diskutera vid behov med din behandlande läkare om att ta en jodtablett.

Jodtabletten är ett läkemedel. I doseringen av läkemedel ska man följa tillverkarens anvisningar som finns i förpackningen. Jodpreparatet som för närvarande säljs i Finland (Jodix) tar inte ställning till doseringen av läkemedelsjod till barn under tre år. STUK eller andra myndigheter kan inte ge rekommendationer eller anvisningar om dosering läkemedel som avviker från läkemedelstillverkarens anvisningar.

Sjukhusens upphandlingsringar upphandlar i samordningssamarbete ett läkemedel lämpligt för barn under 3 år. Detta är en helt ny uppgift för den offentliga hälsovården, vars genomförande kräver förberedelser och personalutbildning. Hälsovården informerar familjer och föräldrar när jod lämpligt för barn under 3 år finns tillgängligt. Enligt en preliminär uppskattning kommer produkten för små barn att börja distribueras under 2023. Distributionen sköts av den offentliga hälsovården.

Hos vuxna har man inte hittat samband mellan exponering för radioaktiv jod och sköldkörtelcancer. På grund av detta rekommenderar WHO inte jodtabletter för personer över 40 i nödsituationer med strålrisk. Undantag är gravida kvinnor och nödsituationspersonal. I en nödsituation med strålrisk är den mest utsatta gruppen små barn och foster. Dessutom ökar risken för biverkningar orsakade av överskott av jod med åldern, liksom förekomsten av sköldkörtelsjukdomar.

Skyddet från en dos jod varar i ett dygn och fortsätter delvis i ytterligare ett dygn. Jodtabletterna borde tas 1-6 timmar innan man utsätts för radioaktiv jod för att skyddet ska vara fullständigt. Skyddet minskar allt mera ju senare joddosen intas. Joddosen har ingen effekt om det redan gått 12 timmar efter att man andats in de radioaktiva ämnena. För att säkerställa rätt tidpunkt ska jodtabletten endast intas enligt myndigheternas anvisningar.

I Finland förekommer för närvarande ingen risk för strålning eller ett behov av att ta en jodtablett. Läget i Ukraina har dock ökat finländarnas behov av beredskap och efterfrågan på jodtabletter har ökat. Problemet med tillgången till tabletter på apoteken är tillfälligt. En finländsk läkemedelstillverkare reagerar på den stora efterfrågan på jodtabletter.

I en nödsituation med strålrisk till följd av en kärnkraftsolycka är den viktigaste skyddsåtgärden att söka skydd inomhus, eftersom det effektivt minskar exponeringen för strålning. Att ta jodtabletter är en sekundär skyddsåtgärd som komplement till skyddet inomhus.

Mer information: 72timmar.fi - Ta skydd inomhus

Jodtabletter har klassificerats som läkemedel och anvisningarna som finns i bipacksedeln gällande hållbarhet ska följas. Använd inte läkemedlet efter den sista förbrukningsdagen som nämns på förpackningen. Föråldrade läkemedel som inte har använts ska inte slängas i avloppet eller förstöras med hushållsavfallet. Lämna in oanvända läkemedel till apoteket för kassering.

Skadeverkan av kaliumjodid är mycket sällsynta. Men om du lider av sköldkörtelsjukdom bör du vara försiktig. Diskutera vid behov med din behandlande läkare om att ta en jodtablett.

Kaliumjodid rekommenderas inte för dem som har fått sin sköldkörtel avlägsnad. Personer som lider av överaktiv sköldkörtel, hudceliaki (dermatitis herpetiformis) eller vaskulit i samband med minskade nivåer av komplement (hypokomplementemisk vaskulit) bör inte heller använda jodtabletter som innehåller kaliumjodid. Ta inte en jodtablett, om du tidigare fått en allvarlig allergisk reaktion mot jod.

Jodallergi relaterad till användningen av kontrastmedel hindrar inte användningen av jodtabletter.

Hos patienter som använder tyroxin eller andra sköldkörtelhormoner för sköldkörtelns underfunktion är kaliumjodids sköldkörtelskyddande effekt mindre.
 

Kosttillskottsprodukter som innehåller jod skyddar inte sköldkörteln i en nödsituation med strålrisk. Skillnaden mellan styrkan hos det medicinska jodpreparatet Jodix som säljs i Finland och jod i kosttillskott är tusenfaldig.