Radonsug

Med en radonsug suger man luft från golvplattans undersida. Undertrycket som uppstår under plattan samt ventilationens inverkan sänker effektivt strömningen av radon till inomhusutrymmena.  Med radonsug minskar radonhalten vanligen med 60–90 procent.

Radonsugen kan byggas antingen via golvplattan eller sockeln. Vid en radonsug som byggs genom golvet gör man en 20–30 liters suggrop under plattan.  Från suggropen leds en avledningskanal till yttertaket, där man placerar en 50–100 watts högtrycksfläkt.

Med en punkt för sugning är det möjligt att reparera bostäder på upp till 120 m2, om golvplattan är enhetlig och de bärande väggarna inte delar upp den i bitar. Man försöker placera sugpunkten på en central plats på den del av byggnaden där boendeutrymmenas radonhalt verkar. Vid behov ska det byggas flera sugpunkter.

Fördelen med en radonsug som byggs via sockeln är att man inte behöver göra reparationsarbeten inomhus. Å andra sidan räcker det inte nödvändigtvis med en sugpunkt som gjorts via sockeln.

Grundläggande struktur för radonsug. Bild: Symboli.fi

Man har gett dimensionsvärden för den luft som sugs upp av radonsugen för att begränsa eventuella problem som skapas av kall luft. Dimensioneringsluftflödet är 0,2 m³/h per kvadratmeter golv och vägg med direkt markkontakt.

En radonsug kostar 2000–3000 euro, men man kan spara på utgifterna genom att utföra en del av arbetet själv. Antalet sugpunkter ökar utgifterna.  

Enligt en enkät var det vanligaste problemet som upptäckts vid radonsanering att en skadlig mängd is upptäcktes på var tredje radonsug. Ibland har isbildningen upptäckts på grund av ett högt ljud som varit störande. Om det bildas så mycket is i högtrycksfläkten att sugen stannar, återgår radonhalten i bostaden till den ursprungliga, höga nivån. Därför lönar det sig att följa upp radonsugens funktion särskilt under stränga köldperioder eller om det samlas mycket snö på taket. Elinstallationsföretag säljer även förmånliga elektriska larmsystem som övervakar radonsugens funktion.