Moblitelefoner och basstationer Mobiltelefoner och basstationer

Mobiltelefoner och basstationer

Mobiltelefoner och basstationer

5G-nätet och strålsäkerheten

Mobiloperatörerna marknadsför för konsumenter och företag allt snabbare trådlösa datakommunikationsförbindelser med den nyaste generationens 5G-mobiltelenät. Den nya tekniken har också väckt diskussion om strålsäkerhet.

För att säkerställa strålsäkerheten i mobiltelenäten har gränsvärdena för exponering fastställts i strålsäkerhetslagen. De baserar sig på bästa vetenskapliga bevis och täcker alla de frekvenser som nu används samt de nya frekvenser i 5G-nätet som kommer att införas i framtiden. Gränsvärdena innebär ett skydd mot hälsoeffekter såväl vid kortvarig som långvarig exponering. Människor behöver alltså inte oroa sig för den strålningsexponering som 5G-nätet orsakar.

Ansvaret för gränsvärdena ligger hos myndigheterna, ansvaret för att de följs ligger hos operatören

Bestämmelser om gränsvärden och åtgärdsnivåer för befolkningsexponering för elektromagnetiska fält finns i Social- och hälsovårdsministeriet förordning (1045/2018). De följer den rekommendation (1999/519/EG) som Europeiska unionens råd utfärdat och som gäller i de flesta europeiska länderna. Vid fastställandet av gränsvärden har man varit mycket försiktig. Den enda vetenskapligt identifierade effekten av radiofrekvent strålning är att vävnader värms upp och att det finns en stor säkerhetsmarginal mellan den exponering som fastställts som gräns och den eventuellt hälsoskadliga uppvärmningen av vävnaderna.  

Mobiloperatörerna ansvarar för att gränsvärdena iakttas.  De ska till exempel utreda befolkningens exponering för radiofrekvent strålning innan de tar i bruk en ny basstation.  Exponeringen får inte överstiga gränsvärdena på platser där människor har fritt tillträde.

Strålsäkerhetscentralen (STUK) följer aktivt operatörernas verksamhet och till exempel idrifttagningen av 5G-nätet. STUK ingriper också vid behov vid installation av basstationer, om det finns skäl att misstänka att befolkningen riskerar att exponeras för strålning som överskrider gränsvärdena.

Gränsvärdena grundar sig på bästa vetenskapliga kunskap

STUK följer upp att gränsvärdena är uppdaterade och hur forskningsdata i branschen utvecklas. STUK baserar sina synpunkter på litteraturöversikter om hälsoeffekter av radiofrekvent strålning och som publicerats av oberoende internationella expertgrupper (bl.a. WHO, SCENIHR/SCHEER, ICNIRP). STUK följer dessutom de forskningsartiklar om ämnet som publicerats i internationella vetenskapliga publikationsserier för att få den nyaste informationen.

De internationella expertgrupperna har sådan mångsidig och tvärvetenskaplig kompetens som behövs för att bedöma hälsoeffekterna av radiofrekvent strålning. För litteraturöversikterna har de gått igenom tusentals undersökningar.  För bedömningen av undersökningarna använder de alltid på förhand uppställda kvalitetskriterier.

I en del studier har det observerats olika biologiska effekter till exempel i cellkulturer, men det finns inga belägg för andra hälsoeffekter än sådana som baserar sig på uppvärmning av vävnader. Enligt översikterna är de gränsvärden för exponering som används i Finland uppdaterade.

5G-teknik

Även om användningen av 5G är säker i den form som den byggs i Finland, är tekniken ny och bör undersökas på samma sätt som andra nya tekniker och tekniker under utveckling.

Det 5G-nät som håller på att byggas fungerar till en början endast i frekvensområdet 3,5 gigahertz (GHz). Med tanke på exponeringen skiljer sig denna frekvens inte avsevärt från de frekvenser som använts av tidigare generationer (2G, 3G, 4G), vilket innebär att tidigare studier om hälsoeffekterna av strålning från mobilkommunikationsteknik kan utnyttjas också vid säkerhetsbedömningen av 5G. 3,5 GHz-nätet används redan kommersiellt i centrum av större städer.

Härnäst börjar 5G-nätet utnyttja frekvensområdet kring 26 GHz, dvs. s.k. millimetervågor. Senare införs ett frekvensområde på lägre än 1 GHz som betjänar invånare i glesbygden och användare av sakernas internet (IoT, Internet of Things). Överhuvudtaget är frekvensområdena i 5G inte nya, utan de har redan tidigare utnyttjats bland annat i säkerhetsportar på flygplatser, i hastighetskontroll med radar och i mikrovågslänkar.

5G-nätets basstationer ökar inte i någon betydande grad människors exponering för radiofrekvent strålning.  5G-basstationernas sändningseffekter är av samma klass som tidigare mobilkommunikationsteknik. Enligt forskningsdata finns det inte heller skäl att misstänka att millimetervågor som tas i bruk senare har skadliga hälsoeffekter vid exponering som underskrider gränsvärdena. De framskrider till exempel dåligt i vävnader och tränger inte djupare in än i hudens eller ögonens ytskikt.

Basstationerna i 5G-nätet skiljer sig ifråga om tekniskt utförande från tidigare tekniker. Basstationerna med tidigare tekniker strålar i en viss sektorriktning, medan 5G-basstationen samtidigt kan rikta en smal strålknippe till en eller flera användare. Den exponering som 5G-basstationen orsakar gäller i regel platser där nätanvändare finns. Den exponering som 5G-basstationen orsakar kommer i praktiken att vara kortvarig, eftersom strålknippet på grund av den höga dataöverföringshastigheten riktar sig mot användaren endast en kort tid åt gången. 5G möjliggör en högre dataöverföringshastighet, men detta innebär inte att exponeringen är större än vid tidigare tekniker.

Inom millimetervågområdet kommer basstationernas täckningsområde att vara litet, kring kategorin 100 meter. En så hög radiofrekvens framskrider dåligt och tränger sig inte till exempel genom en vägg. I basstationer med ett litet täckningsområde används låg sändningseffekt, vilket innebär att exponeringen för radiofrekvent strålning kommer att vara liten. Ett tätt nätverk av basstationer möjliggör att även 5G-terminalenheter kan fungera med låg sändningseffekt.

Publikationer

Social- och hälsovårdsministeriets förordning 1045/2018
1999/519/EG: Rådets rekommendation av den 12 juli 1999 om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz-300 GHz)
ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection) 2020. ICNIRP guidelines for limiting exposure to electromagnetic fields (100 kHz to 300 GHz) 
ICNIRP (International Commission for Non-Ionizing Radiation Protection), 1998, ICNIRP guidelines for limiting exposure to time-varying electric, magnetic and electromagnetic fields (up to 300 GHz)
SCENIHR/SCHEER, 2015, Opinion on Potential health effects of exposure to electromagnetic fields (EMF)
WHO, 2020, World Cancer Report 2020 sidor 88-89
FDA, 2020, Review of Published Literature between 2008 and 2018 of Relevance to Radiofrequency Radiation and Cancer
SSM (Strålsäkerhetsmyndigheten), 2020, Recent Research on EMF and Health Risk - Fourteenth report from SSM’s Scientific Council on Electromagnetic Fields, 2019

Har du frågor?

Ta kontakt: