


I spannmål finns endast lite radioaktiva ämnen
I spannmål finns endast lite radioaktiva ämnen
Stråldosen orsakad av spannmål är liten. Största delen av halterna i spannmål beror förstås på radioaktiva ämnen i jordmånen.
De radioaktiva ämnena i inhemsk spannmål orsakar idag en mycket liten strålningsdos om året för konsumenten, dosen är i genomsnitt 0,03 millisievert. Finländarnas genomsnittliga stråldos är 5,9 millisievert per år.
Största delen av dosen som spannmålskonsumtionen orsakar beror på isotoperna bly-201, polonium-210, radium-226 och radium-228, dessa är alla radioaktiva ämnen som naturligt förekommer i jordmånen. Andelen uran och torium i naturen är mycket liten, cirka en tusendel av den strålningsdos som de radioaktiva ämnena i spannmål orsakar.
Många av naturens radioaktiva ämnen innehåller uran och torium från jordmånen. När de sönderfaller producerar de andra radioaktiva ämnen, så som radon, bly-210- och polonium-210-isotoper samt radium. Från jordmånen överförs de till exempelvis växter, grundvatten och luften.
De naturliga radioaktiva ämnenas typiska aktivitetskoncentrationer | |
---|---|
uran-238 | 2 mBq per kilo |
torium-232 | 100 mBq per kilo |
radium-228 och radium-226 | 200 mBq per kilo |
Halterna av konstgjorda radioaktiva ämnen är mycket små i jordbruksprodukter. De konstgjorda radioaktiva ämnena i Finland har sitt ursprung främst i kärnvapenprover som gjordes på 1960-talet samt i olyckan på kärnkraftverket i Tjernobyl som inträffade år 1986. Den andel stråldosen de från nedfallet härsammande radioaktiva ämnena cesium-137 och strontium-90 som finns i spannmål orsakar är under en procent, medan dessa ämnen ännu på 1960-talet stod för hälften av andelen.
Medelhalten cesium-137 i jordbruksprodukterna är oftast under ett becquerel per kilo.
Största delen av spannmålets radioaktiva ämnen är naturliga.