Kontroll av radioaktiva ämnen vid gränserna
Kontrollen av radioaktiva ämnen vid Finlands gränser började 1995, då det till följd av Sovjetunionens upplösning började komma oroväckande mängder radioaktiva källor österifrån. Det var vanligen industrikällor som blandats med skrot, eftersom alla metallföremål som kunde tas loss kunde säljas vidare. Samtidigt började man också befara att internationella terrornätverk skulle kunna få tag på kärnvapen. Finland utrustade genast sin östgräns med strålningsmonitorer med vilka man kunde kontrollera de radioaktiva källorna både i fordon och hos personer. Under senare hälften av 1990-talet upptäcktes årligen tiotals fall av radioaktivitet – kontrollen var alltså inte alls onödig och tekniken var den mest avancerade i världen.
På senare år, i takt med att Rysslands situation blivit stabilare och gränskontrollen förbättrats har det blivit allt färre fall. Numera är kontrollsystemet föråldrat och några av monitorerna har tagits ur bruk. Ändå har terrorismen blivit ett större hot under 2000-talet. Finland och de övriga länder som undertecknat FN:s resolution 1540 har förbundit sig att kontrollera radioaktiva ämnen vid gränserna. Några nya utmaningar är att genomfartstrafiken ökat och Helsingfors-Vanda flygplats blivit ett betydelsefullt centrum för flygtrafiken mellan Europa och Asien. Dessutom har det några gånger hänt att ett finländskt företag har mottagit radioaktiva källor från ett annat EU-land.
Strålsäkerhetscentralen (STUK) och Tullen utrustar gränsstationerna med den nyaste tekniken
Av statens budget för 2009 beviljades STUK 10 miljoner euro för att modernisera och uppdatera anläggningarna för kontroll av radioaktiva ämnen vid gränserna. För detta ändamål har STUK och Tullen startat projektet RADAR vars uppgift är att utrusta gränsstationerna med den nyaste tekniken. Samtidigt ska driftsanvisningar och utbildningen för strålningskontroll organiseras. Projektet avslutas 2014.
Ett syfte med projektet är att utnyttja den beviljade finansieringen så optimalt som möjligt i en situation där hotbilden förändras. Det finns emellertid inga resurser som kan göra det möjligt att uppnå en heltäckande kontroll på alla gränsövergångsställen. Därför har tullpersonalen börjat använda rörlig mätkapacitet för att få ett överraskningsinslag i kontrollen. Dessutom kan man utnyttja STUKs erfarenhet av sensornätverk för strålningskontroll, förmedling av strålningsdata från fältet i realtid samt systematisk kontroll över mätdata. Dessa möjliggör en effektiv verksamhet.
