Mängderna kärnavfall i världen

Kärnavfall uppkommer främst vid kärnvapenproduktion och vid produktion av kärnkraft. Man uppskattar att den totala mängden kärnavfall i världen är följande:

Det finns använt bränsle från kärnkraftverk i mängder som sammanlagt motsvarar ca ca 150 000 uranton och det använda bränslets aktivitet är över 1 000 000 petabecquerel (PBq, 1 PBq = 10¹⁵ Bq). En tredjedel av detta bränsle har upparbetats.

Det högaktiva avfallet från upparbetat avfall från kärnvapenproduktionen utgör nära en miljon kubikmeter och dess sammanlagda aktivitet är ca  150 000 PBq. Endast en liten del av detta avfall har solidifierats, det vill säga överförts i fast form.

Dessutom finns det sammanlagt ca en miljon kubikmeter annat långlivat, medelaktivt och lågaktivt avfall, som har en sammanlagd aktivitet av ca 1000 PBq.

Det finns flera miljoner kubikmeter kortlivat medelaktivt och lågaktivt avfall, det vill säga avfall där radioaktivitetens halveringstid är högst 30 år.

Världens alla urangruvor har producerat sammanlagt ca en miljard ton avfall, vars aktivitet i allmänhet är ca 100 becquerel per gram (Bq/g).

De ovannämnda avfallsmängderna finns antingen i mellanlager eller i slutförvar. I tabellen Slutförvar och planer på slutförvar i olika länder. finns ett sammandrag över existerande slutförvar för kärnavfall.

Radioaktiva ämnen har även kommit ut i miljön:

Kärnvapenproven har i atmosfären spritt över 1500 PBq sådana ämnen vars halveringstid är över 30 år. Vid olyckan i Tjernobyl år 1986 spreds ca 100 Pbq motsvarande långlivade ämnen i atmosfären.

I havet har dumpats ca 140 PBq radioaktiva ämnen och upparbetningsanläggningarna har släppt ut ca 40 PBq i världshaven.

De flesta radioaktiva ämnena i marken, i sjöar och älvar härstammar från Tjernobylolyckan. Det finns också sådana ämnen i områden där man producerar kärnämnen och utför kärnvapenprov eller där man inte sköter om urangruvor på rätt sätt.