Skydda dig mot solen

Bränn dig inte, vänj dig försiktigt vid solen. Om man bränner sig ofta löper man en ökad risk att insjukna i malignt melanom. Därför bör man undvika att bränna sig. Det är speciellt viktigt för barn, ljushyade, rödhåriga och fräkniga (hudtyp I och II) att skydda sig mot UV-strålning.

Håll siesta:

Ungefär hälften av UV-dosen som samlas under ett dygn kommer mellan klockan 11 och 15. Genom att undvika solbad under middagstimmarna minskar man på mängden strålning man får.

Håll dig i skuggan:

I skuggan finns det hälften mindre UV-strålning än i solen. För att skuggan skulle ge maximalt skydd måste även en stor del av himlen täckas bakom träd eller byggnader. På grund av strålningens spridning kommer högst hälften av UV-strålningen rakt från solen och resten fördelas jämnt över hela himlen. Därför bränns huden speciellt effektivt på simstränder eller på havet.

 

Stå upprätt:

Den främsta orsaken till att man bränner sig på stranden den liggande positionen. Ligger man ner får man fyra gånger mera UV-strålning än om man står upprätt och sysselsätter sig med något. Exponeringen fördelas också jämnare över hela kroppen om man rör på sig.

Håll skjortan på:

Kläder ger det bästa skyddet. Löst sittande kläder skyddar bättre än spända, och mörka textiler ger ett bättre skydd än ljusa. En bra hatt skyddar ansiktet, halsen och öronen.

Öka skyddet med krämer:

Solkrämer innehåller skyddsmedel som minskar påfrestningen av UV-strålning, och särskilt UVB-strålning, på huden. Det finns två sorters skyddsmedel: kemiska och fysikaliska. Kemiska skyddsmedel suger bort UV-strålning och fysikaliska skyddsmedel fungerar som en sköld som reflekterar strålarna bort från huden.

Skyddsfaktorn anger produktens effekt. Skyddsfaktor 4 innebär att man kan vistas i solen utan att bränna sig 4 gånger längre än man kunde utan kräm. Men inte ens en hög skyddsfaktor ger fullständigt skydd mot UV-strålning. Fastän solkräm används får huden mer strålning ju längre man vistas i solen. På så vis når UV-strålning som orsakar cellskador huden även om skyddstiden som solkrämen anger inte skulle ha överskridits. Det samma gäller om man vistas i solen endast så länge som skyddsfaktorn anger. Solkrämer borde alltså användas för att minska strålningens påfrestning på huden och inte för att förlänga vistelsen i solen.

Under tvååringar rekommenderas att inte skyddas med solkräm. Också äldre barn borde endast använda skyddskrämer som innehåller ett fysikaliskt skyddsämne (på varudeklarationen zinkoxid eller titanoxid).

Skyddet som solkrämen ger beror förutom skyddsfaktorn också på mängden kräm som smetas på huden. Oftast använder människor betydligt mindre skyddskräm, och mer sällan, än tillverkarna planerat. När krämlagret är tunnare än det borde vara blir skyddseffekten märkbart mindre än förpackningens skyddsfaktor anger.
Det lönar sig att sätta skyddskräm en halv timme innan man går ut i solen, och ett till lager efter att man vistats en halv timme i solen.

Använd solglasögon:

Skydda ögonen genom att använda solglasögon. Det är speciellt viktigt att skydda ögonen hos barn, eftersom linsen släpper igenom mera UV-strålning än i vuxnas ögon, och strålningen då kan nå ända fram till hornhinnan och orsaka skada.

Kontrollera UV-indexet:

UV-indexet anger med ett tal mängden skadlig UV-strålning från solen. Ju högre UV-index, desto kortare tid klarar huden av solskenet utan att brännas. I Finland är det högsta UV-indexet 5-6. Det uppnås på sydkusten vid middagstid under högsommaren. I Sydeuropa är typiska tal på sommaren 8-10. I de starkaste solarierna som är tillåtna i Finland är UV-indexet 12.

På sommaren uppges UV-indexet i Finland även i samband med väderleksrapporter. Man varnar om UV-strålningen ifall UV-indexet är 6 eller mera. På Meteorologiska institutets hemsidor finns UV-indexuppskattningar för hela Europa.

Dela denna sida

Har du frågor? Har du frågor?

Ta kontakt:

Kontakt

Kontakt