Radioaktivitet i Östersjön

Finland har varit en föregångare i uppföljningen av Östersjöns radioaktivitet. Radioaktivitetsundersökningarna påbörjades redan i slutet av 1950-talet som ett samarbete mellan STUK:s föregångare Radiofysikaliska institutet och Havsforskningsinstitutet.

En startbräda för undersökningen var kärnvapenproven som gjordes ovan jord på Novaja Zemlja på 1950- och 1960-talet. Med åren utvidgades uppföljningen till ett samarbete mellan alla Östersjöländer. Nedfallet från kärnvapenproven spred sig rätt jämnt över Östersjöområdet, och det innehöll huvudsakligen cesium-137 och strontium-90.

Det radioaktiva molnet som uppstod till följd av olyckan i Tjernobyl år 1986 rörde sig med luftströmmarna rakt mot Östersjön och orsakade ett nedfall som spred sig rätt ojämnt.  Östersjön fick mer Tjernobylnedfall än jordens övriga havsområden (bl.a. Svarta havet, Medelhavet, Nordsjön, Nordostatlanten). På grund av mängden cesium-137 som nedfallet medförde hör Östersjön tillsammans med Irländska sjön till de mest radioaktivt förorenade havsområdena i världen.

Spridningen av Cs-137

Spridningen av cesium-137 som olyckan i Tjernobyl orsakade runt Östersjöns avrinningsområde.

Under de drygt tjugo åren som gått sedan olyckan har vattnet i Östersjön relativt snabbt blivit renare då cesiumet sjunkit till havets botten med sedimentmaterialet. Medan de högsta uppmätta halterna av cesium-137 genast efter nedfallet var ca 5000 becquerel per kubikmeter vid vissa kustpunkter i Finska viken och Bottenhavet, var halterna endast en hundradel av det (< 50 Bq/m3) år 2012. Finska viken har blivit ren något snabbare än Bottenhavet på grund av olika sedimentationshastigheter och effektivare vattenbyte mellan Finska viken och Östersjön.

För tillfället är största delen av det cesium-137 som finns i Östersjön begravt i bottensedimenten. Cesiumets lokala fördelning i bottensedimenten följer i stort sett Tjernobylnedfallets spridning.

Halterna av cesium-137 i fisken i Östersjön är under 50 Bq/kg, alltså tydligt mindre än i insjöfisk. Därför är stråldosen som finländarna får från Östersjöfisk liten, d.v.s. några tusendels millisievert per år.

Tilläggsinformation

Helsingforskommissionen: Baltic Sea Environment Proceedings
Övervakningen av strålningen i miljön i Finland -årsrapport, www.julkari.fi

Dela denna sida

Kontakt

Kontakt