Radonsanering på arbetsplatserna

Samma radonsaneringsmetoder används på arbetsplatserna och i stora byggnader som i mindre byggnader och i våningshus. Den största skillnaden är byggnadernas större areal och ventilationssystemen. På arbetsplatser och i offentliga byggnaderna har ventilationen under arbetstid ofta ställts in på större effekt än man brukar ha i bostäderna. De stora byggnaderna har oftast golvkonstruktioner mot markytan som består av flera separata plattor med springor mellan sig där den radonhaltiga luften kan sippra in.

På grund av den tidsinställda maskinella tillufts- och frånluftsventilationen på arbetsplatserna är radonhalterna i regel betydligt lägre under arbetstid jämfört med under kvällar och nätter. Detta beror på luftväxlingen och eventuella separata ventilationsfläktar i till exempel toaletterna och trappuppgångarna. Byggnader som endast har en frånluftsventilation kan ändringar i undertryck och ventilation natt och dag ibland även orsaka ökade radonhalter dagtid. Kraftig punktventilation och dragskåp kan även orsaka undertryck vilket har en betydande inverkan på radonhalten.

Om byggnaden har en tidsinställd ventilation lönar det sig att innan den egentliga radonsaneringen mäta radonhalten under arbetstid för att ta reda på variationen mellan dag och natt.

Variationer i radonhalten på arbetsplatsen till följd av en ventilation som ställts in för dag och natt.Variationer i radonhalten på arbetsplatsen till följd av en ventilation som ställts in för dag och natt.

 

Bild 1 visar en kraftig variation mellan radonhalten dag- och nattetid på en arbetsplats med maskinell tillufts- och frånluftsventilering. Burkmätningsresultatet för de två första månaderna var 530 becquerel per kubikmeter (Bq/m3). Efter detta mättes radonhalterna under arbetstid i en vecka. Radonhalten under arbetstid var 80 Bq/m3 och hela veckans genomsnittliga radonhalt var 480 Bq/m3. Den största radonhalten under mätningstiden var 870 Bq/m3.

Radonsaneringen på en del arbetsplatser kan göras genom att justera eller förbättra det befintliga ventilationssystemet. Genom att starta upp ventilationen tidigare har man i många fall fått goda resultat. För de flesta byggnader har det varit bra att aktivera ventilationen tre timmar innan arbetet börjar. Genom att aktivera ventilationen i rätt tid säkerställs att radonhalten är låg redan då arbetstagarna kommer till jobbet på morgonen. I problematiska byggnader har radonhalten kunnat vara flera tusentals becquerel per kubikmeter (Bq/m3) under de första arbetstimmarna, vilket höjer radonhalten under arbetstid över åtgärdsnivåerna.

På en annan arbetsplats mättes radonhalten i två veckor och medelvärdet visade sig vara över 1 000 Bq/m3. Arbetsplatsen började starta upp ventilationen redan klockan fem. Efter detta gjordes en kontrollmätning med en radonmonitor. Mätningen visade att radonhalten är cirka 400 Bq/m3 kl. 7 och att halten under arbetstid kl. 8–16 är 100 Bq/m3. Medelvärdet under hela den veckolånga perioden var cirka 1 000 Bq/m3, med en variationsintervall på 40–2 710 Bq/m3. Utan en tidigare användningstid skulle den genomsnittliga radonhalten under arbetstiden ha överskridit åtgärdsgränsen på 400 Bq/m3.

Om radonhalten under arbetstiden överskrider åtgärdsgränsen, även om ventilationen fungerar korrekt, kan andra radonsaneringsmetoder, radonsug, radonbrunn eller tätningar av konstruktionerna användas.

Vanligtvis har flera sugpunkter använts som radonsugningslösning på arbetsplatserna. Punkterna kan kopplas till en eller flera frånluftsfläktar. Sugpunkterna har samma konstruktion som i småhus, men antalet sugpunkter och deras placering måste planeras från fall till fall. Vid behov kan fler sugpunkter läggas till i efterhand. I en del fall måste det undertryck som uppstått under golvet mätas på flera ställen i byggnaden.

Radonbrunnar har använts med god framgång i radonsaneringen av stora byggnader som byggts på grus. Omkring stora byggnader har flera radonbrunnar placerats. Brunnarna har vanligtvis en effekt på 150–350 W. Radonhalterna har varit flera tusentals becquerel per kubikmeter. Precis som för småhus är radonbrunnens bästa plats vid mitten av byggnadens långsida och vid överkanten av sluttningen under byggnaden, om denna ligger i en sluttning.

Även tätning av konstruktioner har använts för att ta hand om industribyggnadernas radonproblem. Till exempel består golvplattorna i stora hallar av flera separata plattor som kan ha fogar som inte har tätats. Fogarna kring pelare och som går genom golvet och fogarna mellan plattorna samt locken till täckdikenas granskningsbrunnar ska tätas ordentligt. Tätningen är ofta enklare att utföra tack vare att golvfogarna i stora byggnader ofta är öppna och kan tätas utan att behöva riva några konstruktioner.

Tätningar av fogar och sprickor och granskningsgrunnar i källaren.

Tätningar av fogar och sprickor och granskningsgrunnar i källaren. (Bild från saneringshandboken STUK-A252)

 

Dela denna sida