

Radon

- STUK.fi
- Aktuellt
- Teman
- Radon
- Radon orsakar lungcancer
- Radonkällor
- Maximivärden och föreskrifter om radon i bostäder
- Radon i Finland
- Radon i nybygge
- Radonsanering
- En radonfri barndom
- Kampanjen Fritt från radon
- Nationell handlingsplan för förebyggande av radonrisker
- UV-strålning, sol och solarium
- Strålning i hälsovården
- Apparater som strålar i hemmet eller kontoret
- Mobiltelefoner och basstationer
- Elöverföring och kraftledningar
- Elöverföring och -distribution
- Kraftledningar orsakar elektriska och magnetiska fält
- Det saknas fullständig säkerhet om hälsoeffekterna av magnetiska fält
- STUK rekommenderar en förnuftig försiktighet
- Beaktande av kraftledningar vid planläggning
- Distributionsledningar och -transformatorer
- Apparater och ledningar i husets elnät
- Användning av strålning inom skönhetsvård
- Lasrar
- Kärnkraftverk
- Nya kärntekniska anläggningar
- Kärnavfall
- Gruvor
- Strålning i miljön
- Livsmedel och dricksvatten
- Strålrisk
- Vad är strålning
- Radon
- STUK övervakar
- Till användare av strålning
- Säkerhet inom strålningsverksamhet
- Principer för strålskydd
- Planering av verksamheten
- Vem ansvarar för användningen av joniserande strålning?
- Säkerhetstillstånd
- Användarorganisation
- Skydd av arbetstagare
- Strålskärmning av utrymmen
- Strålningsalstrade apparater och kvalitetskontroll
- Säkerhetskultur
- Kvalitetssäkring vid användning av strålning inom hälso- och sjukvården
- Kvalitetssäkring vid användning av strålning inom industrin
- Kvalitetsledningsterminologi
- Apparater
- Krav på användningen av strålningsalstrande apparater
- Produktkrav för strålningsalstrande apparater inom hälso- och sjukvården
- Användningsbegränsningar för radioaktiva ämnen i produkter
- Tillsynsmyndigheter för användning av strålning
- Utbildning
- Föreskrifter
- Att börja använda strålning
- Verksamhetstillsyn
- Avvikande händelser
- Utbildning
- Strålningsmätningar
- Nyhetsbrev för användare av strålning
- Säkerhet inom strålningsverksamhet
- STUK övervakar strål- och kärnsäkerhet i Finland
- STUK övervakar miljöns strålsäkerhet
- Kärnsäkerheten
- Verksamhet som medför exponering för naturlig strålning
- Mätningar av strålning från mobiltelefoner
- Skönhetsvård med icke-joniserande strålning
- Till användare av strålning
- Tjänster
- Föreskrifter
- Publikationer
- Offentligt diarium
- Om STUK
- STUKs uppgift är att garantera strål- och kärnsäkerheten i Finland
- STUK:s strategi 2018-2022
- Organisation
- Ekonomi
- Historia
- Delegationer
- Samarbete
- Internationella bedömningar av STUKs verksamhet
- Kontaktuppgifter
- Så här hittar du till STUK
- STUK som arbetsgivare
- STUK på nätet
- Respons
- Meddelande till registratorskontoret
- Radon
- Skydda dig mot solen
- En radonfri barndom
Att anlägga ett radonrörverk
Med byggnadsgrundens ventilationssystem säkerställer man kontrollen av inomhusluftens radonhalt ifall det uppstår luftläckor i bottenbjälklagskonstruktionen. Syftet med ett ventilationssystem är att vädra ut täckdikeslagrets markluft och att skapa undertryck i byggnadsgrunden. Då minskar mängden luft som strömmar in i huset och radonhalten.
Ett fritt ventilerat rörverk sänker radonhalten vanligtvis med 20–60 procent (Arvela m.fl. 2010). Därför är det viktigt att föra frånluftkanalens öppna ände ovanför yttertaket redan i byggnadsskedet. Då kan man även undvika de ändringsarbeten som installationen av ett frånluftsrör i en färdig byggnad kräver. Den radonhaltsänkande effekten av ett fritt ventilerat rörverk bygger på ventilationen som sker i rörverket och som uppkommer av temperaturskillnaden mellan marken och utomhusluften samt av vindens inverkan.
Efter att byggnaden färdigställts utförs en kontrollmätning av radonhalten. För att få ett tillförlitligt resultat ska uppvärmningen och ventilationen vara helt färdiga och användas normalt. Om radonhalten överstiger 200 Bq /m3 trots bekämpningsåtgärderna i byggnadsskedet, kopplas en sug till frånluftskanalen. Den enklaste lösningen är att använda en färdig högtrycksfläkt som ansluts till frånluftskanalen. RT-anvisningskortet ger närmare instruktioner för att dimensionera fläkten och luftströmmen. När fläkten kopplas till rörverket sänks radonhalten vanligtvis med 60–95 procent.
Radonrörverket har även fukttekniska effekter. Den ventilation som rörverket orsakar avlägsnar fukt under plattan och i jordmaterialet nära väggarna mot marken.
Vid anläggningen av radonrörverk bör man följa lösningar enligt RT-anvisningskortet. Avvikande metoder kan leda till en dåligt fungerande lösning. Sugkanalerna planeras antingen med en ringformad plan eller med flera förgreningar. Rörverket placeras på ett djup av minst 200 mm under värmeisoleringen. På detta sätt får man ett större undertryck i kanalsystemet och radonhaltig luft sugs inte via värmeisoleringen till sugkanalen. Ventilationssystemet kan byggas med tillgängliga byggnads- och ventilationstillbehör. På marknaden finns också en paketlösning som lämpar sig för småhus, där man samlat ihop alla rör, fäststycken och tillbehör.
Anläggning av radonrörverk under platta på marken. Bilder från RT-anvisningskortet (RT 81-11099).
Bildnyckel:
1. Sugkanalsystem, täckdikesrör i plast
- avstånd från grundmur ca 1,5 m
- avstånd från byggnadsdelar som löper igenom plattan minst 0,5 m
2. Kanaler för överflyttning och frånluft, avloppsrör i plast
3. Om det på sugkanalens rutt finns ställen som är smalare än 3 m, ska tätt rör användas, t.ex. avloppsrör för regnvatten
4. Om byggnadskroppens djup är 3...4m, kan man i stället för en sugkanal av ringmodell använda en lång sugkanal vars ände är sluten
5. Om byggnadskroppens djup överstiger 10 m, behövs en extra sugkanal, som placeras på byggnadens mittlinje.
6. Vid grundens genomföringar byts sugkanalen till ett tätt rör.
Kontakt
Kontakt
- tfn +358975988555fornamn.efternamn@stuk.fi