Malmletning, inmutning och MKB-förfarande

Enligt gruvlagen kan malmletning utföras som prospekteringsarbete, som påminner om allemansrätten, eller med malmletningstillstånd.

Malmletning är tillåtet på annans område med de begränsningar som bestäms i lagen. På naturskyddsområden tillämpas bestämmelser och förordningar som utfärdats med stöd av naturvårdslagen.

Malmletning börjar med områdesundersökningar av kartläggningstyp, som kan täcka vidsträckta områden. Sådana undersökningar är berggrundskartläggning, markkartläggning, geofysikalisk kartläggning (t.ex. lågflygningsmätningar) samt olika geokemiska kartläggningar på storområdes- och områdesnivå. Ett malmletningstillstånd ger inte i sig rätt att utnyttja fyndigheten, men tillståndsinnehavaren får företrädesrätt till gruvtillstånd för malmletningsområdet.

I början av malmletningen är miljökonsekvenserna i allmänhet ringa, och till exempel åtgärderna vid uranletning har inga betydande strålningsrelaterade miljökonsekvenser.  Strålningskonsekvenserna av borrning avviker inte väsentligt t.ex. från att anlägga en borrbrunn eller annan malm- eller mineralletning. Borrning höjer inte nivån för bakgrundsstrålning.

Inmutning ger rätt att utreda fyndighetens art

En inmutning är en rätt att inom ett i mutsedeln angivet området utföra undersökning av gruvmineral för att utreda fyndighetens art och omfattning. När inmutaren utreder om malmen kan utnyttjas, kan inmutaren enligt gruvlagen göra djupborrningar, göra provtagningshål, dränera området samt utföra provbrytning och provanrikning i området. Om djupborrningen i uranfyndigheter visar att fyndigheten är tillräckligt riklig och omfattande, kan det finnas skäl att utföra provbrytning. Strålningskonsekvenserna beror på bland annat halterna, omfattningen och läget av den fyndighet som öppnats för provbrytning.

Provbrytning och provanrikning utgör verksamhet som övervakas av STUK. Provanrikning av uran förutsätter även ett tillstånd enligt kärnenergilagen.

Miljökonsekvensbedömning

Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning i gruvprojekt (MKB-förfarande) baserar sig på lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Syftet med förfarandet vid miljökonsekvensbedömning är att producera information om miljökonsekvenserna av gruvprojektet och dess alternativ. Den information som produceras gynnar den projektansvarige vid planeringen av projektet, ger myndigheterna som beslutar om projektet ett beslutsunderlag samt främjar delaktigheten för organisationer, invånare och andra parter. Syftet med förfarandet är att stödja projektplaneringen och förbättra ett övergripande beaktande av miljösynpunkter. Miljökonsekvensbedömningen strävar efter att förutse eventuella betydande miljökonsekvenser samt att förebygga eller lindra dessa och att rikta nödvändiga säkerhetsåtgärder till rätt ställe.

Dela denna sida