Kraftledningar orsakar elektriska och magnetiska fält

En kraftledning skapar ett elektriskt fält omkring sig. Storleken på fältet beror på spänningen. Elektriska fält avtar snabbt i sidled. Dessutom dämpas de effektivt av växtlighet och olika byggnadsmaterial. Elektriska fält tränger sig således inte in i byggnader. Elströmmen i kraftledningen skapar ett magnetiskt fält omkring sig. Storleken på fältet beror på ledningens belastning, dvs. hur mycket el som går i kraftledningen just då. Magnetiska fält däremot dämpas just inte av växtlighet och byggnadsmaterial. Dessa tränger sig således även in i byggnader.

Som enhet för elektriska fälts styrka används volt per meter (V/m) och i fråga om kraftledningar ofta kilovolt per meter (kV/m). På markytan i närheten av kraftledningar beror det elektriska fältets styrka även på fasledarnas höjd. Ju närmare marken ledarna är desto större är det elektriska fältets styrka vid samma spänning. Styrkan i ett elektriskt fält under en 400 kV ledning är högst cirka 10 kV/m och under en 110 kV ledning cirka 3 kV/m. Spänningen i ledningarna och således det elektriska fält som de orsakar förblir nästan stabil oavsett belastning.

Enheten för det magnetiska fältets styrka är ampere per meter (A/m), men i allmänhet används storheten magnetisk flödestäthet, vars enhet är tesla (T). I praktiken talar man om miljondels tesla, dvs. mikrotesla (µT). De största magnetiska flödestätheterna, cirka 20 µT, är under 400 kV kraftledningar, eftersom de vanligtvis har den största strömmen. Den magnetiska flödestätheten minskar snabbt i sidled och är mindre än 1 µT på över 60 m avstånd från en 400 kV kraftledning. I tabellen nedan finns samlade magnetiska flödestätheter enligt olika typer av stolpar och avstånd där den magnetiska flödestätheten sannolikt alltid understiger 1 µT eller 0,4 µT: Flödestätheterna har beräknats med ledningarnas maximispänning, och därför är de och motsvarande avstånd nästan alltid mindre än det som anges i tabellen.

Typ av ledning Högsta magnetiska flödestäthet under ledningen Avstånd där den magnetiska flödestätheten sannolikt alltid understiger 1 µT Avstånd där den magnetiska flödestätheten sannolikt alltid understiger 0,4 µT
400 kV stagad portalstolpe  22 µT 70 m 100 m
400 kV dubbelledningsstolpe 10 µT  50 m 100 m
220 kV stagad portalstolpe 8 µT 40 m 50 m
110 kV stagad portalstolpe 12 µT 25 m 40 m
110 kV dubbelledningsstolpe 7 µT 25 m 40 m

 

De elektriska och magnetiska fälten kring kraftledningar kallas lågfrekventa, eftersom de har samma frekvens som den växelström som går i ledningarna (50 Hz). Med lågfrekventa fält avses i allmänhet fält med en frekvens under 100 kHz, och av dessa kallas fält med en frekvens under 300 Hz mycket lågfrekventa.

För att förebygga de skadliga effekter som kraftledningarna medför för befolkningen finns gränsvärden angivna som rekommendationer i social- och hälsovårdsministeriets förordning 294/2002. De rekommenderade gränsvärdena för långvarig exponering för magnetisk flödestäthet är 100 µT och för elektriska fält 5 kV/m. För kortvarig exponering är motsvarande gränsvärden 500 µT och 15 kV/m. Exponeringen är kortvarig, om man vistas eller arbetar sporadiskt i närheten kraftledningar. Detta gäller bland annat vid jord- och skogsbruksarbete, uteliv, bär- och svampplockning.

Allmänt taget understiger de elektriska och magnetiska fälten i finländska hem och på de flesta arbetsplatserna klart de rekommenderade värdena för befolkningen. Elektriska och magnetiska fält i hemmen och på arbetsplatserna orsakas inte enbart av kraftledningar, utan även av elektriska apparater och ledningar. Enligt mätningar är medelvärdet för magnetfält som förekommer i bostäder lite under 0,1 µT och på arbetsplatser lite över 0,1 µT, vilket är en tusendel av det rekommenderade gränsvärdet för befolkningen vid längre exponering.

Dela denna sida

Kontakt Kontakt

Ta kontakt:

Kontakt

Inga sökresultat