Transport av radioaktiva ämnen

Radioaktiva ämnen bildar klass 7 i lagstiftningen om transport av farliga ämnen. På basis av strålskyddslagen är också transporten av radioaktiva ämnen användning av strålning, men i lagen har denna verksamhet befriats från kravet på säkerhetstillstånd.

Strålsäkerhetscentralen övervakar transporter av radioaktiva ämnen i huvudsak med stöd av lagstiftningen om transport av farliga ämnen. Bland annat kontrollerar Strålsäkerhetscentralen transportarrangemang och godkänner transportförpackningar och transporter med specialarrangemang.

Till transporten räknas samtliga åtgärder som ingår i eller utförs i samband med transporten av radioaktiva ämnen. Dessa är till exempel

  • planering, tillverkning, underhåll och reparation av förpackningen;
  • förberedning, försändelse, lastning och transport av laster och kollin som innehåller radioaktiva ämnen;
  • tillfälliga avbrott av resan på grund av transportförhållanden;
  • lossning och mottagande på destinationen.

Strålsäkerhetscentralen har gett ut handboken Radioaktiivisten aineiden kuljetus (Transport av radioaktiva ämnen) (2012). I handboken finns grundläggande information om kraven som ställs på transporter ur synvinkeln för olika parter som deltar i transporter

Till transporter av radioaktiva ämnen förknippas också skyldigheter avseende skyddsarrangemang. Dessa beskrivs i handboken Turvajärjestelyt radioaktiivisten aineiden tiekuljetuksissa (Skyddsarrangemang vid vägtransport av radioaktiva ämnen) (2015).

Båda handböckerna är skrivna ur perspektivet för vägtransporter. De grundläggande principerna gäller dock även andra transportformer (sjö- och lufttransporter).

Internationella atomenergiorganet (IAEA) har publicerat flera handböcker om transportföreskrifter. Dessa finns på IAEA:s webbplats på engelska.

Utbildning och behörigheter vid transport

Till transport av farliga ämnen hör arbetsgivarens utbildningsskyldighet som gäller alla parter som deltar i transporten av farliga ämnen. Var och en som deltar i transporten ska ha en utbildning som garanterar säkerheten eller någon annan behörighet att utföra uppgiften samt tillräckligt frekvent fortbildning, om uppgiften inte utförs under omedelbar tillsyn av en utbildad person.

På basis av strålskyddslagen är verksamhetsutövaren dessutom skyldig att ordna utbildning, som planeras enligt verksamhetens art och omfattning för de personer som deltar i användningen av strålkällor. I praktiken ska utbildningens omfattning anpassas till personens arbetsuppgifter och ansvar samt mängden radioaktiva ämnen som transporteras. Arbetsgivaren ska förvara uppgifterna om utbildningen i tre år efter att den senaste godkända utbildningen genomfördes.

Behörigheter i samband med transporter

Vid landsvägstransporter ska föraren av radioaktiva ämnen i regel ha ett ADR-körstillstånd som täcker radioaktiva ämnen. Mer information om tillståndet fås från Trafiksäkerhetsverket (Trafi).

I vissa fall kan ADR-körtillståndet för radioaktiva ämnen ersättas med grundläggande utbildning. Förarna måste dock få lämplig och tillräcklig utbildning som motsvarar arbetsuppgifterna om kraven gällande transport av radioaktiva ämnen. Utbildningen ska ge dem tillräckliga kunskaper om de strålningsrisker som är förknippade med transport av radioaktiva ämnen. Detta slags grundläggande utbildning ska bekräftas med ett intyg utfärdat av arbetsgivaren.

Om en försändelse förbereds för lufttransport ska till exempel förpackaren och avsändaren ha speciell behörighet för lufttransport av radioaktiva ämnen. Mer information om denna utbildning fås från Trafiksäkerhetsverket.

Strålskyddsprogram

Verksamhetsutövaren ska ha ett strålskyddsprogram för säkerställande av arbetstagarnas och befolkningens strålsäkerhet. Strålskyddsprogrammets omfattning och noggrannhet beror på transportverksamhetens omfattning. Strålskyddsprogrammet har till syfte att:

  1. säkerställa att strålskyddet beaktas i tillräckligt stor omfattning;
  2. säkerställa att strålskydd utövas på ett systematiskt sätt;
  3. förbättra säkerhetskulturen;
  4. ge praktiska medel för det ovan nämnda.

Strålskyddsprogrammet kan till exempel ingå i ledningssystemet.

Ofta består strålskyddsprogrammet av följande avsnitt:

  1. Tillämpningsområde inom företaget
  2. Roller och ansvarsfördelning inom företaget
  3. Dos som arbetet medför
  4. Dosrestriktioner som tillämpas/optimering av dosen
  5. Ytkontaminationsmätningar
  6. Separation av kollin till exempel vid tillfällig lagring
  7. Anvisningar för nödsituationer
  8. Utbildning
  9. Kvalitetssäkring

Oftast behöver inte alla ovan nämnda teman behandlas, om stråldoserna som transportverksamheten medför för arbetstagarna är låga. Det ankommer på företaget att uppskatta dosen. Vid behov måste uppskattningen kunna motiveras för tillsynsmyndigheten, till exempel Strålsäkerhetscentralen. Mer information om dosuppskattning kan begäras av företagets säkerhetsrådgivare eller av Strålsäkerhetscentralen.

I tabellen nedan anges de element som på basis av den stråldos som arbetstagarna utsätts för måste finnas med i strålskyddsprogrammet:

Avsnitt Under 1 mSv 1 mSv–6 mSv Över 6 mSv
Tillämpningsområde Ska finnas med Ska finnas med Ska finnas med
Roller och ansvarsfördelning inom företaget Ska finnas med Ska finnas med Ska finnas med
Dos som arbetet medför Dosuppskattning behövs inte Övervakning av arbetsförhållandena eller individuell dosövervakning Individuell dosövervakning
Dosrestriktioner som tillämpas / optimering av dosen Endast enkel optimering av dosen, till exempel arbetssätt Ska finnas med Ska finnas med
Ytkontaminationsmätningar Ska övervägas Ska övervägas Ska övervägas
Separation av kollin till exempel vid tillfällig lagring Tillämpas endast om man transporterar kollin i kategorierna II- eller III-gul
Anvisningar för nödsituationer Ska finnas med Ska finnas med Ska finnas med
Utbildning Ska finnas med Ska finnas med Ska finnas med
Kvalitetssäkring Ska finnas med Ska finnas med Ska finnas med

Även om tabellen har anteckningen ”ska finnas med”, avgörs det utifrån företagets transportverksamhet hur omfattande avsnittet behandlas. Det kan räcka med ett kort omnämnande. Detta måste dock kunna motiveras till tillsynsmyndigheten.

Vid upprättandet av strålskyddsprogrammet kan man ta hjälp av IAEA:s handbok TS-G-1.3 Radiation Protection Programmes for the Transport of Radioactive Material.

Ledningssystem

De som deltar i transporterna ska ha ett ledningssystem, vars följande säkerställer till exempel att personalens utbildning är uppdaterad och att de förpackningar som tillverkats och används uppfyller kraven. Ledningssystemet ska till tillämpliga delar omfatta samtliga åtgärder i samband med transport.

Ledningssystemet ska basera sig på krav som godkänts av Strålsäkerhetscentralen. Ledningssystemets omfattning och noggrannhet beror på transportverksamhetens omfattning. Oftast räcker det med att man vid upprättandet av ledningssystemet följer en lämplig ISO-kvalitetsstandard. Ledningssystemet är vanligtvis certifierat.

Ledningssystemet ska på begäran tillställas Strålsäkerhetscentralen.

Vid upprättandet av ledningssystemet kan man ta hjälp till exempel av IAEA:s handbok TS-G-1.3 The Management System for the Safe Transport of Radioactive Material. Handboken är mycket omfattande och som sådan inte nödvändigtvis lämplig för verksamhetsutövaren. Man kan dock använda tillämpliga delar av handboken.

Säkerhetsrådgivare

Alla aktörer som regelbundet utövar transport av farliga ämnen ska utnämna en säkerhetsrådgivare som har till uppgift att följa och styra transportverksamheten och klarlägga metoder, med vars hjälp uppgifterna i samband med transport av farliga ämnen utförs på ett så säkert sätt som möjligt. I rådgivarens uppgifter ingår bland annat rådgivning och övervakning av efterlevandet av föreskrifterna inom företaget.

Säkerhetsrådgivaren ska bli godkänd i ett speciellt prov som mottas av Trafiksäkerhetsverket.

Dela denna sida