

Till användare av strålning

- STUK.fi
- Aktuellt
- Teman
- Radon
- Radon orsakar lungcancer
- Radonkällor
- Maximivärden och föreskrifter om radon i bostäder
- Radon i Finland
- Radon i nybygge
- Radonsanering
- En radonfri barndom
- Kampanjen Fritt från radon
- Nationell handlingsplan för förebyggande av radonrisker
- UV-strålning, sol och solarium
- Strålning i hälsovården
- Apparater som strålar i hemmet eller kontoret
- Mobiltelefoner och basstationer
- Elöverföring och kraftledningar
- Elöverföring och -distribution
- Kraftledningar orsakar elektriska och magnetiska fält
- Det saknas fullständig säkerhet om hälsoeffekterna av magnetiska fält
- STUK rekommenderar en förnuftig försiktighet
- Beaktande av kraftledningar vid planläggning
- Distributionsledningar och -transformatorer
- Apparater och ledningar i husets elnät
- Användning av strålning inom skönhetsvård
- Lasrar
- Kärnkraftverk
- Nya kärntekniska anläggningar
- Kärnavfall
- Gruvor
- Strålning i miljön
- Livsmedel och dricksvatten
- Strålrisk
- Vad är strålning
- Radon
- STUK övervakar
- Till användare av strålning
- Säkerhet inom strålningsverksamhet
- Principer för strålskydd
- Planering av verksamheten
- Vem ansvarar för användningen av joniserande strålning?
- Säkerhetstillstånd
- Användarorganisation
- Skydd av arbetstagare
- Strålskärmning av utrymmen
- Strålningsalstrade apparater och kvalitetskontroll
- Säkerhetskultur
- Kvalitetssäkring vid användning av strålning inom hälso- och sjukvården
- Kvalitetssäkring vid användning av strålning inom industrin
- Kvalitetsledningsterminologi
- Apparater
- Krav på användningen av strålningsalstrande apparater
- Produktkrav för strålningsalstrande apparater inom hälso- och sjukvården
- Användningsbegränsningar för radioaktiva ämnen i produkter
- Tillsynsmyndigheter för användning av strålning
- Utbildning
- Föreskrifter
- Att börja använda strålning
- Verksamhetstillsyn
- Avvikande händelser
- Utbildning
- Strålningsmätningar
- Nyhetsbrev för användare av strålning
- Säkerhet inom strålningsverksamhet
- STUK övervakar strål- och kärnsäkerhet i Finland
- STUK övervakar miljöns strålsäkerhet
- Kärnsäkerheten
- Verksamhet som medför exponering för naturlig strålning
- Mätningar av strålning från mobiltelefoner
- Skönhetsvård med icke-joniserande strålning
- Till användare av strålning
- Tjänster
- Föreskrifter
- Publikationer
- Offentligt diarium
- Om STUK
- STUKs uppgift är att garantera strål- och kärnsäkerheten i Finland
- STUK:s strategi 2018-2022
- Organisation
- Ekonomi
- Historia
- Delegationer
- Samarbete
- Internationella bedömningar av STUKs verksamhet
- Kontaktuppgifter
- Så här hittar du till STUK
- STUK som arbetsgivare
- STUK på nätet
- Respons
- Meddelande till registratorskontoret
- Radon
- Skydda dig mot solen
- En radonfri barndom
Observation av röntgenapparatens skick säkerställer säkerheten
Förutsättningen för bra röntgenbilder är att röntgenapparaten fungerar på avsett sätt. Röntgenapparatens skick och funktion måste övervakas regelbundet för att bibehålla den säkerhetsnivå som krävs i verksamheten.
Justering av apparat, exponeringsvärden och filtrering
Om röntgenapparaten används för bildtagningar där strålen riktas vertikalt ska röntgenapparaten ha en inställbar ljusmarkeringsgardin. I specialfall, till exempel vid bildtagning på en travbana, kan man i stället för en ljusmarkeringsgardin godkänna en gardin med stegvis inställning och en teleskopriktare som visar strålens centrering eller någon annan anordning med vilken strålen kan riktas till kassetten. Då ska det ur apparaten framgå vilken storlek strålen har på olika bildtagningsavstånd. Strålfältets och ljusmarkeringarnas kanter får inte avvika från varandra på det använda undersökningsavståndet med mer än 1 cm.
Totalfiltreringsvärdet för röntgenrörets primärstrålning ska motsvara minst 1 mm aluminium då rörspänningen är högst 60 kV. Om rörspänningen överskrider 60 kV ska totalfiltreringsvärdet motsvara minst 2 mm aluminium. Strålningens totalfiltreringsvärde ska finnas angivet på rörkåpan.
Vid användning av högsta tillåtna belastning som apparattillverkaren angett, får läckstrålningen genom rörkåpan inte överskrida värdet 1 mSv under en timmes användning på en meters avstånd från fokus.
Upprepningen av stråldoserna ska vara tillräckligt bra så att filmens svärtning hålls oförändrad när man använder samma exponeringsvärden. Variation av svärtningen pekar vanligtvis på en ändring av rörspänningen, -strömmen eller -tiden förutsatt att filmframkallningen är oförändrad.
Filmer, förstärkningsplattor och framkallning påverkar doserna och bildkvaliteten
Filmernas och förstärkningsplattornas sensitivitet påverkar hur stor strålningsmängd som behövs och därmed även doserna till följd av bildtagningen. Ju känsligare filmer och förstärkningsplattor man använder, desto mindre dos behöver man. Nackdelen vid användning av känsliga filmer och förstärkningsplattor kan vara en något sämre bildkvalitet jämfört med användning av mindre känsliga dito.
Vid undersökning av omfångsrika objekt, till exempel bukhålan hos en större hund, rekommenderas vanligtvis användning av känsliga förstärkningsplattor så att oskärpan på grund av rörelse inte ska försämra bilden på grund av lång exponeringstid. Vid dessa bildtagningar kan bildkvaliteten förbättras genom att använda gitter. Vid bildtagning på små ben kan finkorniga kassetter och mammografikassetter vara bra tack vare sin höga upplösningsförmåga. Dessa kassetter lämpar sig emellertid inte nödvändigtvis för rutinartade bildtagningar eftersom de kräver högre exponeringsvärden. Också röntgenapparatens effekt kan vara en begränsande faktor i synnerhet vid undersökning av omfångsrika objekt.
För att minska den spridda strålningen används gitter. Gitter är en platta med tunna blylameller och mellan dessa ett medium som släpper igenom röntgenstrålning. Mediet är vanligtvis aluminium men idag används även kolfiber.
Filmerna kan framkallas antingen för hand eller i maskin. Orsaken till dålig bildkvalitet är oftast felaktig framkallning. Därför är det viktigt att framkallningen övervakas med jämna mellanrum med hjälp av testfilmer framkallade i sensitometer för att upptäcka föråldrande av framkallningsvätskor och plötsliga förändringar i framkallningen. Genom att följa den riktgivande framkallningstiden och -temperaturen samt framkallningsvätskornas blandningsförhållande som tillverkaren av framkallare och fixermedel har angett säkerställer man ett så bra resultat som möjligt. Framkallningsrummet ska vara ljustätt och tillräckligt stort och luftigt för att man ska kunna arbeta i det på ändamålsenligt sätt och så att oframkallade röntgenfilmer inte exponeras eller blir beslöjade vid hantering.
Mer information om detta finns i Guiden om strålsäkerheten vid veterinärmedicinsk röntgenverksamhet. Guiden är utgiven på finska.