Tillbaka till föregående sida

Radonhalterna i nya hus har minskat

Radonhalterna i nya hus har minskat

31.1.2017 kl 16:00
Meddelande

Strålsäkerhetscentralens (STUK) stickprovsundersökning visar att radonhalterna i inomhusluften är betydligt lägre i nya småhus än i tidigare byggda småhus. En sannolik orsak till att radonhalterna har minskat är att radonbekämpningsåtgärderna har blivit vanligare och effektivare.

I de undersökta småhusen var radonhalten i genomsnitt 71 becquerel per en kubikmeter luft, dvs. en fjärdedel lägre än i småhusen i föregående undersökning. Halterna hade minskat speciellt i landskap med höga radonhalter: Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Birkaland, Södra Karelen och Egentliga Tavastland.

”I dessa landskap var halterna nu nästan 40 procent lägre än i föregående stickprovsundersökning. Resultatet är mycket positivt”, konstaterar inspektör Katja Kojo från STUK.

Materialet i den nyligen färdigställda undersökningen bestod av småhus för vilka man hade beviljat bygglov under tiden mellan november 2012 och oktober 2013. Husen i föregående undersökning hade blivit färdiga cirka fem år tidigare, under åren 2006–2008.

Den mest sannolika orsaken till att radonhalterna har minskat är att radonsäkert byggande har blivit vanligare och effektivare. ”Aktiv förmedling av information har burit frukt. Människorna är allt mer medvetna om radon och den lungcancerrisk som radon förorsakar. Dessutom kräver den kommunala byggnadstillsynen i allt fler kommuner att man redan i byggskedet tar hand om radonbekämpningen”, uppskattar Katja Kojo.

I områden med höga radonhalter hade det varit vanligare att man krävt bekämpningsåtgärder. I de områden där bekämpningsåtgärder inte vidtagits var radonhalterna i småhusen i undersökningen lika höga som tidigare eller till och med högre. Vanligast hade radonbekämpning varit i Nyland, Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Karelen och Mellersta Finland. Minst hade man bekämpat radon i Mellersta och Norra Österbotten samt på Åland.

Maximivärdet på 200 becquerel per kubikmeter överskreds ändå oftast i områdena med höga radonhalter: i Kymmenedalen och Egentliga Tavastland. Där överskreds maximivärdet i cirka sex procent av husen i stickprovsundersökningen.

Radonrörverk, som är en effektiv radonbekämpningsmetod, hade installerats i 70 procent av alla hus i undersökningen och i 98 procent av husen i landskap med höga radonhalter. ”STUK rekommenderar att radonrörverk installeras i alla nya byggnader, även om byggnadstillsynen inte kräver detta i alla kommuner”, betonar Katja Kojo.

Radonbekämpning är speciellt viktig i energieffektiva hus

Energibestämmelserna i Finlands byggbestämmelsesamling har blivit betydligt striktare åren 2010 och 2012. Lufttätheten i byggnadernas väggar, tak och golv samt i fogarna mellan dessa har förbättrats avsevärt.

”Om radonbekämpning försummas, finns det risk för att den ökade lufttätheten leder till ökad radonhalt i inomhusluften. Orsaken är ökat undertryck, som beror på en kombinationseffekt av fläktventilation och lufttäthet. Ökat undertryck gör att det blir fler läckflöden, och även mycket små luftläckor i golvet ökar radonhalten, även om de inte betydligt försämrar byggnadens totala lufttäthet”, berättar Katja Kojo.

I stickprovsundersökningen märkte man att om radonbekämpningsåtgärder inte hade vidtagits, var radonhalten högre ju tätare byggnaden var. Iakttagelsen framhäver vikten av radonbekämpning i energieffektiva hus.

Hur genomfördes undersökningen?

Syftet med undersökningen var att granska radonhalten i de allra nyaste småhusen samt att utreda förekomsten av radonbekämpningsåtgärder. Samtidigt undersökte man hur bostadens lufttäthet påverkar radonhalten i inomhusluften.

Radonhalten i inomhusluften mättes i 1 332 slumpmässigt valda småhusbostäder, för vilka man hade beviljat bygglov under tiden mellan november 2012 och oktober 2013 och som vid tidpunkten för undersökningen (oktober 2015) användes som bostad. De byggnader som undersökningen omfattade utgjorde 20 procent av alla de småhus för vilka man under denna tidsperiod hade beviljat bygglov och som användes som bostad.

Radon uudisrakentamisessa : Otantatutkimus 2016 (”Radon i nybygge : Stickprovsundersökning 2016”, på finska)

Man känner till riskerna med radon, men mätningar borde göras oftare

Förra vintern genomförde STUK också en webbenkät om attityderna till radon. Enligt enkäten är finländarna medvetna om att radon kan förorsaka lungcancer, men trots det låter bara få utföra radonmätningar.

Även om nästan alla som svarade på enkäten kände till radons hälsorisker, hade bara en femtedel av dem låtit utföra en radonmätning i sitt hem. Den goda nyheten är enligt Katja Kojo att ingen av dem som svarade betraktade radonmätningar som dyra eller svåra. Man trodde inte heller att mätningen skulle påverka bostadens värde.

”Enkätens resultat ligger i linje med internationella resultat. Med hjälp av kampanjer och information om radon har man lyckats öka kunskapen om radon, men radonmätningar och radonsaneringar borde göras mycket oftare än vad man för närvarande gör”, funderar Katja Kojo.

Sisäilman radoniin liittyvät riskikäsitykset: Ympäristövalvonnan toimintaohjelma (”Uppfattningar om riskerna med radon i inomhusluften: Verksamhetsprogram för miljöövervakning”, på finska)

Mer information

Inspektör Katja Kojo, tfn (09) 759 88 472
Informatör Leena Hietanen, tfn (09) 759 88 215

Radon
Dela denna sida

Dela denna sida