Orsaker till strålrisk

Kärnkraftverk

I Finland finns fyra kraftverksenheter som producerar el med kärnkraft. Två av dem ligger i Lovisa och två i Olkiluoto i Satakunta. Det femte kärnkraftverket håller på att byggas.

På Finlands närområden i Ryssland och Sverige finns flera kärnkraftverk. I Ryssland är de närmaste kraftverken Sosnovyj Bor nära S:t Petersburg och Kola kärnkraftverk. I Sverige är det närmaste kraftverket Forsmark norr om Stockholm. Om en allvarlig olycka inträffar i kraftverken kan en allvarlig strålrisk uppkomma även i Finland.

De övriga kärnkraftverken i Ryssland, Sverige och Europa ligger så långt borta från Finland att en allvarlig olycka i dem inte kräver att befolkningen tar skydd inomhus. Om radioaktiva ämnen drivs till Finland med vinden, behövs det kanske åtgärder för att säkerställa att livsmedlen hålls rena.

En allvarlig olycka är osannolik

När ett kärnkraftverk fungerar normalt, kommer inga skadliga mängder radioaktiva ämnen ut i miljön.

En stor mängd radioaktiva ämnen kan komma ut i miljön endast om en allvarlig skada inträffar i kraftverkets reaktor.

Reaktorskador är mycket osannolika. Reaktorn är byggd för att den ska hålla och skador har förhindrats genom flera olika säkerhetssystem.

En allvarlig olycka i ett kärnkraftverk skulle ha flera olika följder: radioaktiva ämnen kunde spridas över ett stort område och människorna borde skydda sig mot de radioaktiva ämnena. De radioaktiva ämnena skulle också påverka lantbruket, livsmedelsindustrin och utrikeshandeln.

Kärnbränsle

I kärnkraftverk används uran som bränsle. Uranet kommer från urangruvor. Ett färskt bränsle i ett kärnkraftverk strålar väldigt lite. En olycka som inträffar under transporten av ämnet medför ingen strålrisk för människor eller miljön.

Använt kärnbränsle strålar kraftigt. Före den slutliga lagringen lagras det tillfälligt på kraftverksområdet så att det inte medför fara för miljön.

En allvarlig olycka under mellanlagringen kan i värsta fall förorena närmiljön. Då kan det finnas skäl att skydda sig på några kilometers avstånd från lagret. Det är mycket osannolikt att en sådan olycka skulle inträffa.

Använt kärnbränsle lagras i berg

I Eurajoki undersöker man om man kan bygga ett slutförvaringsställe för kärnbränsle. Dit vill man lagra det använda kärnbränslet från kärnkraftverk i framtiden. Man tänker bygga lagret djupt nere i berget. Transporterna från Lovisa till Eurajoki börjar tidigast år 2020.

Transportbehållarna för använt kärnbränsle ska uppfylla strikta säkerhetskrav. Behållarna måste hållas hela i eldsvådor och om tåget som transporterar dem krockar. Även om behållaren av någon anledning skulle gå sönder, skulle effekterna bara sträcka sig några hundra meter från olycksplatsen.

Det använda bränslet innehåller fortfarande användbart uran och plutonium. Det kan tas till vara och användas för att tillverka nytt bränsle. De närmaste anläggningarna som tillverkar bränsle finns i Frankrike och England. Olyckor i de här anläggningarna medför ingen strålrisk i Finland.

Kärnvapen

Om ett kärnvapen exploderade i Finlands närområden skulle det medföra en allvarligare strålrisk än en olycka i ett kärnkraftverk. Finland har inga kärnvapen. De närmaste kärnvapnen finns i Ryssland.

Ett kärnvapen orsakar stor förödelse

Ett kärnvapen är ett kraftfullt vapen. Dess förödande kraft bygger på tryck och hetta som uppstår vid explosionen.

Tryckvågen får byggnader att rasa och hettan tänder eldsvådor. I explosionen uppstår även radioaktiva ämnen som kan spridas långt bort.

Det finns olika storlekar av kärnvapen. Hur stort strålriskområdet är beror på kärnvapnets storlek och på hur högt uppe i atmosfären det exploderar.

Man tar skydd mot kärnvapen i skyddsrum eller inomhus

När ett stort kärnvapen sprängs måste man skydda sig i skyddsrum t.o.m. på flera hundra kilometers avstånd. Vid explosionen uppstår ett radioaktivt moln som kan röra sig med vinden. Då måste människor som befinner sig längs molnets rutt ta skydd.

Om det handlar om ett litet kärnvapen, måste man skydda sig mot strålning i skyddsrum på tiotals kilometers avstånd från molnets rutt. Behovet av skydd beror på till exempel vindriktningen och vädret.

Om det inte finns ett skyddsrum ska man skydda sig så bra som möjligt inomhus.

Ett kärnvapen avfyras inte av misstag

Kärnvapnen har skyddats bra. Ett kärnvapen avfyras inte av misstag, även om det skulle falla från flaket på fordonet som transporterar vapnet, eller om fordonet skulle krocka.

Det kan dock skadas, om en explosion eller eldsvåda inträffar i lagret eller på ett krigsfartyg. Då kan radioaktiva ämnen komma ut i luften. En följd kan vara en hälsofarlig strålningsmängd på olycksplatsens närområde.

Kärndrivna fartyg

Kärndrivna ubåtar och isbrytare använder radioaktiva ämnen som bränsle. Det finns en mycket liten mängd bränsle i dem jämfört med vad som används i ett kärnkraftverk.

En allvarlig reaktorolycka på ett kärndrivet fartyg kan orsaka en strålrisk som kräver att man skyddar sig i närheten av fartyget.

Finland har inga kärndrivna fartyg. De närmaste fartygen finns i Murmanskområdet i Ryssland, drygt hundra kilometer från Finlands gräns. Även om en allvarlig olycka inträffade på dessa fartyg, skulle man inte behöva skydda sig i Finland.

På Kolahalvön i Ryssland finns använt bränsle från kärndrivna ubåtar. Detta bränsle strålar kraftigt. Avfallet väntar på säkrare avfallshantering i lager som är i dåligt skick. Det är ett lokalt miljöhot, men orsakar ingen fara i Finland.

Kärndrivna satelliter

Satelliterna som flyger högt uppe i rymden får sin el i huvudsak via solpaneler. Ibland kan man använda kärnreaktorer eller plutoniumbatterier i dem.

Rör inte satellitstycken

När satellitens drifttid tar slut, avfyrar säkerhetssystemen kärnreaktorn på en högre omloppsbana. Där väntar reaktorn på att radioaktiviteten ska minska.

Om avfyrandet inte lyckas, försöker man lösgöra reaktorn innan satelliten träffar jorden. Om man inte lyckas få loss reaktorhjärtat kan radioaktiva stycken spridas över ett stort område. Man kan få skadliga mängder strålning av styckena om man vidrör dem med bara händer.

Plutonium är farligt för lungorna

I plutoniumbatterier används ett grundämne som heter plutonium. Det tillverkas i kärnreaktorer. Plutonium är farligt särskilt om man andas in det och det kommer i lungorna. Plutoniumpartiklar som blir kvar i lungorna kan orsaka cancer.

Man försöker bygga plutoniumbatterierna så att de hålls hela i alla lägen. Plutonium kan dock frigöras i omgivningen om batteriet skadas och plutoniumet vittrar sönder eller antänds.

Radioaktiva ämnen i industrin och sjukhus

Radioaktiva ämnen används i viss mån inom forskning och industri. Med hjälp av ämnena inspekterar man metallkonstruktioner och de används i vissa styr- och övervakningsanordningar.

I sjukhus används radioaktiva ämnen för att undersöka patienter och för cancerbehandling. En farlig situation kan uppstå till exempel vid en eldsvåda eller om strålningskällan skadas. Olyckans effekter begränsas till den närmaste miljön, främst till inomhuslokaler.

Olaglig användning av radioaktiva ämnen

Radioaktiva ämnen kan även spridas i miljön till följd av brottslig verksamhet.

Smutsiga bomber

Radioaktiva ämnen kan spridas i miljön med hjälp av normala sprängladdningar. Sådana sprängladdningar kallas för smutsiga bomber. Som mest kan en sådan bomb förorena en radie på några kvadratkilometer så att man snabbt måste rengöra området.

Smuggling

Illegal handel och smuggling av radioaktiva ämnen kan medföra en hälsorisk för smugglarna, mottagarna och utomstående i närheten av ämnena. Längs Finlands gränser finns flera mätstationer för strålning, som används för att övervaka person- och godstrafiken. Avsikten är att förhindra otillåtna transporter av radioaktiva ämnen till landet.

Om en kraftig strålningskälla inte är skyddad, kan strålningen påverka hälsan på ett avstånd av cirka hundra meter. Även människor som befinner sig flera hundra meter bort blir utsatta för strålning.

Försvunna eller stulna ämnen

Radioaktiva ämnen kan även spridas i miljön genom att en person hittar ett paket eller ett kärl med ett radioaktivt ämne och öppnar det utan att veta att innehållet är farligt. Radioaktiva ämnen kan ha olika form, de kan vara ett pulver eller en vätska eller ett fast stycke. Ämnet kan vara försvunnet eller stulet eller hamnat på stället av misstag.

När personen öppnar behållaren, utsätts han eller hon för strålning. Personen kan också sprida radioaktiva ämnen till alla ställen som han eller hon vistas.

Det är möjligt att hälsorisker uppstår om föroreningen inte upptäcks i tid. Det kan vara krävande att rengöra den förorenade miljön.

Kärnvapenprov

Kärnvapen har testats i kärnvapenprover i luften, vattnet och under jorden sedan 1945. Från kärnprov i atmosfären spreds radioaktiva ämnen över ett stort område.

De sista kärnvapenproven i atmosfären utfördes år 1980. År 1996 trädde ett avtal i kraft som förbjöd alla kärnvapenprov. Alla länder har dock inte förbundit sig att följa avtalet.

Mätstationer i olika länder övervakar att avtalet följs.

Inga kärnprov har gjorts i Finland. De närmaste proven har utförts på ön Novaja Zemlja i Ryssland.

Dela denna sida