Bestämmelser och anvisningar i nybyggeVid nybygget är målet att uppnå lägsta möjliga radonhalt. På basen av del D2, Byggnaders inomhusklimat och ventilation, i Finlands byggbestämmelsesamling samt på basen av Social- och hälsoministeriets beslut ska nya byggnader planeras och byggas så att inomhusluftens radonhalt underskrider 200 Bq/m3. Enligt Del B3, Geokonstruktioner, i Finlands byggbestämmelsesamling som trädde i kraft år 2004 ska man iaktta byggplatsens radonrisker i planerandet och byggandet. Enligt instruktionen kan en radonteknisk planering endast utelämnas om de lokala radonundersökningarna klart visar att radonhalten i bostäderna regelbundet underskrider maximivärdet. Om radonet inte beaktas i planeringen, bör man bifoga skriftliga motiveringar om detta till planeringsdokumenten. I flere kommuners byggförordningar har man lagt fram ett krav på radonsäkert bygge i hela kommunen. Med dessa beslut har man klarat upp situationen och fått kraven att motsvara småhusens rådande radonsituation samt i kraft varande bestämmelser om inomhusluftens radonhalt. År 2003 har man publicerat guidekortet RT 81-10791, LVI 37-10357Bekämpning av radon (på finska), som handlar om radonsäkert grundande. Guiden ger grundkunskaper i förverkligandet av radonsäkert grundande. Kortet ersätter den år 1994 publicerade guiden från Miljöministeriet (Guide 2/1993, Radonbekämpning i små- och radhus), vars instruktioner granskats på basen av forskningsprojekt och erfarenheter. För den som låter bygga lönar det sig att kräva radonsäker planering och förverkligande enligt RT-guidekortet av planeraren och byggaren. De radontekniska lösningarna ska synas i dokumenten som gäller byggnadstillstånd. Detta ska utgöra villkor för byggnadstillståndet. Av småhusleverantörer lönar det sig att kräva en lösning enligt RT-guidekortet i grundens modellritningar. Uppdaterad 1.12.2011
|
|
