Radon och nybyggenUppvärmningen av ett hus gör att ett undertryck uppstår i byggnadens nedre delar. Tryckskillnaden mellan inneluften och uteluften medför att radonhaltig luft från marken sugs in i huset. Det viktigaste i radonbekämpningen är att minska den mängd radon som från marken sugs in i huset.  Småhus byggs oftast så att en platta vilar direkt på marken. Pilarna visar hur radon kommer in i huset. I nybyggen försöker man uppnå en så låg radonhalt som möjligt. Social- och hälsovårdsministeriet har angivit gränsen 200 Bq/m3, och under den skall man försöka hålla radonhalten i nybyggen. Det är billigare och lättare att bekämpa radon i nybyggen än att bekämpa radon genom reparation av gamla hus. En radonsäker grund blir nästan alltid billigare än en radonutredning för en enskild tomt. Det är därför klokt att för säkerhets skull bygga radonsäkra hus överallt på åsar i hela landet samt även på andra platser i största delen av Finland. Miljöministeriet har gett ut en guide om radonsäkert byggande. På de mest utsatta radonområdena kan man behöva ännu effektivare metoder mot radon. I Uleåborgs, Vasa och Kuopio län är det sällsynt att radonhalten överstiger 200 Bq/m3, i synnerhet när man bygger på en tät grund. På dessa områden bör man välja byggnadssätt enligt vilken kommun det gäller. Den viktigaste åtgärden när man bygger ett radonsäkert hus är att husgrunden blir tät. Man hindrar den radonhaltiga luften i marken från att komma in i huset med bitumenfilt och elastiska tätningsmedel. För säkerhets skull installeras i ett täckdike i gruset under bottenplattan ett nät med perforerade rör. Om tätningen misslyckats och radongränsen överskrids vid kontrollmätningen kan man koppla en fläkt till rörnätet. Då får man ner radonhalten ordentligt. Ett sådant system kallas radonsug. Litteratur om radonbekämpningRapporterna kan beställas från Strålsäkerhetscentralen, tel. 09 - 759 881. Radon i nybyggen: (på finska)
Uppdaterad 5.9.2007
|
|